Saltå Kvarn-bloggen

Vi blir uppriktigt glada när vi hör att det var ett analysfel som ledde till den felaktiga slutsatsen att Kung Markattas gröna te innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. Men dessvärre har ju Kung Markatta redan lidit skadan eftersom det här var en nyhet som media älskar. Därför gör även vi vårt bästa att sprida korrekt information. Så här står det i skrivelse från KRAV:
”KRAV har åter godkänt Kung Markattas Grönt te enligt nedanstående:Aranea har erhållit resultatet från nya prover som har tagits på det gröna teet. Analysrapporten visar att både A och B proven inte innehåller halt av azinfosmetyl varför Aranea Certifiering AB har beslutat om att åter godkänna Grönt Te med produktnummer 35834 för KRAVmärkning och försäljning. Med vänlig hälsning, Ylwa Rifve, Revisor/Processägare”

Du kan således helt lugnt fortsätta att dricka Kungs Markattas gröna te. /johan

Vi certifierar våra produkter enligt KRAV-reglerna och vi betalar KRAV för att få använda märket. Vi skulle kunna nöja oss med att certifiera enligt EU:s förordning för ekologisk produktion och utan kostnad använda EU:s logotyp för ekologiskt jordbruk. Men vi anser att den relativt höga kostnaden som det innebär att använda KRAV-logan ändå är värt pengarna. Men i en tid med hård prispress från våra kunder måste vi självklart se över alla våra kostnader. Och om vi ska fortsätta att använda KRAV-logotypen så måste KRAV tydligare profilera de mervärden som KRAV står för.

Ett sätt kan vara att göra som KRAV:s danska motsvarighet, Økologisk Landsforening. De offentliggör idag en ”Klimatstrategi för ekologiskt jordbruk” rapporterar EKOWEBB. Strategin består av nio nya målsättningar och handlingspunkter som ska placera danskt ekologiskt jordbruk i klimateliten.

”Fossil energi utfasas helt, produktionen av energi ska stiga markant och ekologiskt jordbruks unika möjlighet för lagring av CO2 i jorden ska utnyttjas ännu bättre” står det bland annat i strategin.

– Vi ska bygga vidare på det ekologiska jordbrukets många styrkor för att skapa världens mest klimatvänliga jordbruk, säger Evald Vestergaard som är vd för Økologisk Landsforening.

Enligt Økologisk Landsforening lagrar det ekologiska jordbruket 6-700 kg mer CO2 per hektar än det konventionella jordbruket och hänvisar även till försök från Rodale Institute i USA som visat att ekologiska brukningsmetoder skulle binda upp till 40 procent av den utsläppta koldioxiden i atmosfären, om hela världens jordbruk skulle bli ekologiskt. Även studier i Järna av Artur Granstedt visar på ekologiskt och biodynamiskt jordbruks möjligheter att binda kol i marken.

Låt oss hoppas att KRAV inspireras av Økologisk Landsforening. Men det räcker inte med att utforma nya regler för KRAV-bonden. De mervärden man skapar genom nya regler måste också marknadsföras så kunderna förstår och i vissa fall också är beredda att betala för dem. /johan

Så här fint blir det på några gavlar i ICA Kvantum Värtan som öppnar den 17 november./johan

Saltå Kvarn var först i Sverige med att klimatkompensera en produkt. Egentligen var det endast transporterna av våra fikon som vi klimatkompenserade för genom trädplanering i Uganda. Nu klimatkompenserar vi samtliga våra transporter genom zeromission.

Max Hamburgare är ett företag som går längre än oss. De klimatkompenserar även produktionen av produkterna. Den största klimatpåverkan i deras fall kommer naturligtvis från köttet. Nu har BBC gjort en film som på ett bra sätt lyfter fram hela idéen med trädplanering för klimatkompensation och Max hamburgare får stort utrymme som en positiv förebild. Har du 25 minuter se gärna filmen./johan

Forskare vid Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har undersökt intresset för att köpa KRAV-märkt mat i fyra Ica-butiker, en i Solna, en i Uppsala och två i Gävle, skriver DN idag. Under veckorna med Krav-märkning var andelen ekologisk försäljning totalt 28,4 procent — mot 31,5 procent under veckor utan Krav-märkning.
Det ser alltså ut som att det finns konsumenter som väljer bort produkter som har ett tydligt KRAV-märke.

Det här känner jag igen från min tid som konsult för Gröna Konsum. Vi testade då att sälja bara ekologisk mjölk i några Konsumbutiker med samma pris som den icke-ekologiska mjölken. Under dessa perioder sjönk mjölkförsäljningen något. En annan historia är när ARLA konverterade A-fil till ekologisk – även då gick försäljningen ned för den produkten.

Vi som har jobbat med de här frågorna vet att det finns en grupp konsumenter som till varje pris inte vill ha ekologiska produkter. Man har bestämt att de är dyra, dåliga och kanske framför allt att det är bärare av en social markör som man inte vill kännas vid. Det här visade också Cecilia Solér vid Handels i Göteborg i sin doktorsexamen i mitten på 90-talet. Hon kunde dela in konsumenterna i fyra olika grupper, varav en grupp bestod av personer som i allmänhet anser att företag bara luras och att det här med ekologiskt är bara humbug.

Slutsatsen är ju inte nödvändigtvis att KRAV-märket är dåligt. Det är ett av våra mest kända varumärken och det finns en stor grupp människor som anser att produktens trovärdighet ökar av KRAV-märket. Men visst blir det ett problem om fler stöts bort än de som lockas av märket. En av forskare gör följande reflektion:

- Nu behöver Krav-organisationen vårda och förnya sitt varumärke.

Vi som är en stor kund till KRAV kan bara hålla med. Om vi ska fortsätta att KRAV-märka våra produkter – och inte bara märka dem med EU-ekologisk och Demeter (i förekommande fall) – så måste KRAV hoppa ur Birkenstock-tofflorna och kliva in i 2000-talet. Och förutsättningar för det borde vara goda med vd:n Lars Nellmer som har en gedigen bakgrund som varumärkesbyggare. /johan

Den danska tidningen Politiken har genomfört en gröttest. Åtta olika grötsorter testades av en kräsen jury. Utgångspunkter var att gröten ska ätas till frukost. Man tillsatte endast vatten och en smula salt. Gröten serverades omgående.
Högst betyg fick Saltå Dinkelgröt! Kul tycker vi förstås att man gillar våra produkter även på andra sidan sundet. /johan