Visst skulle det vara bra med en klimatmärkning. Men vi är många som är skeptiska till om det går att få fram ett märke som faktiskt fungerar för oss konsumenter. Under tiden finns ändå en enkel och bra lösning: Köp ekologiskt – eller ännu hellre biodynamiskt. Ekologiskt odlat har – till skillnad vad som sägs i DN i dag – en positiv klimateffekt jämfört med konventionellt odlat.
+ Lägre energianvändning
Ekologisk produktion har i regel en lägre energianvändning. Resultaten skiljer sig från olika forskningsstudier och skilda livsmedel, men flera studier visar på 15 – 50% lägre energianvändning. I en av de mer långsiktiga och välgjorda studier är DOK Trials 24 åriga studie i Schweiz (publicerad i Science år 2002) framkom att per hektar använde ekologisk produktion 30 – 50% mindre energi beroende på gröda. I Pimentels 20 åriga studie (Rodale institute 2005) var det 28 – 32% lägre energianvändning i ekologisk produktion. Handelsgödsels stora behov av energi är här en viktig förklaringsfaktor. Ekologisk produktion kräver något mer energi för bränsle respektive för produktion av maskiner och infrastruktur.
De stora klimatfördelarna för ekologisk produktion ligger just i hanteringen av koldioxid, dels pga av en lägre tillförsel av fossil energi och dels pga att det finns en stor potential i reducerande åtgärder.
+ Mindre anaerob nedbrytning pga bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet
Mångårig ekologisk produktion leder till en väsentligt bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet, vilket i sin tur motverkar anaerob nedbrytning och ger därmed en lägre produktion av metangas (även kallad sumpgas, CH4). Metangas är mer än 20 ggr aggresivare för klimatet än koldioxid.
+ Mindre bidrag till skogsskövling
Skogsskövlingen svarar för 18% av världens bidrag till växthuseffekten, vilket är mer än t.ex. all världens transporter som endast svarar för 14% (The Stern Review 2006 respektive IPCC 2006). Jordbruket är en avgörande drivkraft bakom den globala skogsskövlingen, och här spelar animalieproduktionen en betydande roll. Det handlar både om det kött vi importerar till Sverige och det foder som importeras till svenska djur. Ekologisk produktion får inte härröra från den typen av skogskövling, och vad avser kraftfoder använder ekologisk animalieproduktion en liten andel jämfört med konventionell.
+ Mindre utsläpp av lustgas bla pga ingen användning av handelsgödsel
Lustgas (dikväveoxid N2O) släpps ut både längs kvävets kretslopp på gården men också vid produktionen av handelsgödsel. Därtill är emissionerna propertionella till mängden tillfört kväve. Lustgas är 270 gånger aggressivare för klimatet än koldioxid. Ekologiskt ligger därför här bättre till än konventionellt jordbruk.
+ Större kolsänka bla pga högre mullhalt
Ju mer organiskt material i jord och mark, ju större kolbindning och ju mindre bidrag till växthuseffekten. Konventionell produktion förlorar kontinuerligt organiskt material från jordarna emedan ekologisk produktion istället bygger upp mängden organiskt material. Biodynamisk produktion har här än bättre resultat (15 procent mer, DOK trial respektive i Pimentels studie 20 – 25%).
- Idisslare mer metangas pga mer grovfoder
Ju mer grovfoder nötdjuren äter ju mer metangas avger de, vilket innebär att ekologisk nötdjursuppfödning släpper ut mer av växthusgasen metan. Sammansättningen på fodret påverkar metangasbildningen, varför det går att påverka gasbildningen.
- Lägre avkastning
Ekologisk produktion har jämfört med konventionelll en lägre klimatpåverkan sett i relation per areal. Men i flera fall har ekologisk produktion en lägre avkastning än konventionell vilket innebär att sett till klimatpåverkan per kilo produkt så ökar bidraget till växthuseffekten. Ekologisk produktion kan således genom att höja sin avkastning åstadkomma en reducering av klimatpåverkan.
Trots att resultatet försämras mätt per kilo produkt så är ekologisk produktion i nästan samtliga fall en mindre klimatbov än konventionell, till skillnad vad som påstås i dagens DN. Ett annat viktigt skäl att köpa ekologiskt och biodynamiskt är att vi dessvärre står inför ett antal fler miljöhot som på sikt är minst lika allvarliga som klimathotet.
Tack Peter Wrenfelt på U&W för faktabakgrunden ovan.
//johan ununger