Arkiv för juni, 2008

Att bli omkörd känns bra

Svenskarnas miljöengagemang befinner sig inte alls på någon unik rekordnivå, enligt en ny undersökning från Sifo. Den snabba ökningen av engagemanget är däremot unik.

Enligt en ny rapport från Sifo Research International var svenskarnas miljöengagemang som högst i mitten av 1990-talet. Under 2000-talet sjönk det tillbaka, innan det började stiga kraftigt igen, dock utan att nå upp till 1990-talets rekordnivåer.

En gång i tiden var jag en långhårig miljökämpe. Omvärlden var oftast oförstående till engagemanget. Kassörskan i butiken frågade om man var allergisk eftersom jag köpte så mycket KRAV-produkter o s v. Ingen förstod varför man körde omkring i en bil som gick på sprit.  

 Vi bor i ett nybyggt villaområde. I helgen åkte grannen för att lämna barnen till farmor och farfar i Dalarna. Utan att blinka berättar han att han ska lämna bilen i Dalarna och ta tåget tillbaka och sedan ta tåget upp nästa vecka när barnen ska hämtas igen. ”Av miljöskäl” säger han i en bisats. Plötsligt blir jag lite osäker på om jag hade gjort samma sak när barnen var små. Vet inte. Men det känns lite skönt att bli omkörd. Miljöengagemang är inte längre något för långhåriga kämpar utan en alldeles vanlig del av alldeles vanliga människors liv. Det är nytt – vad än SIFO säger.

/johan ununger 

Kommentarer (2) »

Klimatmärkning skjuts på framtiden

Visst skulle det vara bra med en klimatmärkning. Men vi är många som är skeptiska till om det går att få fram ett märke som faktiskt fungerar för oss konsumenter. Under tiden finns ändå en enkel och bra lösning: Köp ekologiskt – eller ännu hellre biodynamiskt. Ekologiskt odlat har – till skillnad vad som sägs i DN i dag – en positiv klimateffekt jämfört med konventionellt odlat.

+     Lägre energianvändning
Ekologisk produktion har i regel en lägre energianvändning. Resultaten skiljer sig från olika forskningsstudier och skilda livsmedel, men flera studier visar på 15 – 50% lägre energianvändning. I en av de mer långsiktiga och välgjorda studier är DOK Trials 24 åriga studie i Schweiz (publicerad i Science år 2002) framkom att per hektar använde ekologisk produktion 30 – 50% mindre energi beroende på gröda. I Pimentels 20 åriga studie (Rodale institute 2005) var det 28 – 32% lägre energianvändning i ekologisk produktion. Handelsgödsels stora behov av energi är här en viktig förklaringsfaktor. Ekologisk produktion kräver något mer energi för bränsle respektive för produktion av maskiner och infrastruktur.

De stora klimatfördelarna för ekologisk produktion ligger just i hanteringen av koldioxid, dels pga av en lägre tillförsel av fossil energi och dels pga att det finns en stor potential i reducerande åtgärder.

+     Mindre anaerob nedbrytning pga bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet
Mångårig ekologisk produktion leder till en väsentligt bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet, vilket i sin tur motverkar anaerob nedbrytning och ger därmed en lägre produktion av metangas (även kallad sumpgas, CH4). Metangas är mer än 20 ggr aggresivare för klimatet än koldioxid.

+     Mindre bidrag till skogsskövling
Skogsskövlingen svarar för 18% av världens bidrag till växthuseffekten, vilket är mer än t.ex. all världens transporter som endast svarar för 14% (The Stern Review 2006 respektive IPCC 2006). Jordbruket är en avgörande drivkraft bakom  den globala skogsskövlingen, och här spelar animalieproduktionen en betydande roll. Det handlar både om det kött vi importerar till Sverige och det foder som importeras till svenska djur. Ekologisk produktion får inte härröra från den typen av skogskövling, och vad avser kraftfoder använder ekologisk animalieproduktion en liten andel jämfört med konventionell.

+     Mindre utsläpp av lustgas bla pga ingen användning av handelsgödsel
Lustgas (dikväveoxid N2O) släpps ut både längs kvävets kretslopp på gården men också vid produktionen av handelsgödsel. Därtill är emissionerna propertionella till mängden tillfört kväve. Lustgas är 270 gånger aggressivare för klimatet än koldioxid. Ekologiskt ligger därför här bättre till än konventionellt jordbruk.

+     Större kolsänka bla pga högre mullhalt
Ju mer organiskt material i jord och mark, ju större kolbindning och ju mindre bidrag till växthuseffekten. Konventionell produktion förlorar kontinuerligt organiskt material från jordarna emedan ekologisk produktion istället bygger upp mängden organiskt material. Biodynamisk produktion har här än bättre resultat (15 procent mer, DOK trial respektive i Pimentels studie 20 – 25%).

-       Idisslare mer metangas pga mer grovfoder
Ju mer grovfoder nötdjuren äter ju mer metangas avger de, vilket innebär att ekologisk nötdjursuppfödning släpper ut mer av växthusgasen metan. Sammansättningen på fodret påverkar metangasbildningen, varför det går att påverka gasbildningen.

-       Lägre avkastning
Ekologisk produktion har jämfört med konventionelll en lägre klimatpåverkan sett i relation per areal. Men i flera fall har ekologisk produktion en lägre avkastning än konventionell vilket innebär att sett till klimatpåverkan per kilo produkt så ökar bidraget till växthuseffekten. Ekologisk produktion kan således genom att höja sin avkastning åstadkomma en reducering av klimatpåverkan.

Trots att resultatet försämras mätt per kilo produkt så är ekologisk produktion i nästan samtliga fall en mindre klimatbov än konventionell, till skillnad vad som påstås i dagens DN. Ett annat viktigt skäl att köpa ekologiskt och biodynamiskt är att vi dessvärre står inför ett antal fler miljöhot som på sikt är minst lika allvarliga som klimathotet. 

Tack Peter Wrenfelt på U&W för faktabakgrunden ovan.

//johan ununger

 

 

Kommentarer (2) »

Nå´t stämmer inte

Det rapporteras i lantbruksmedia att det statliga målet om 20 procent ekologisk certifierad jordbruksmark år 2010 inte ser ut att kunna nås. År 2006 var den certifierade ekologiska jordbruksmarken endast cirka 7 procent, resultaten redovisas i en rapport från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån. Samtidigt rapporterar COOP:s miljöchef Mikael Robertsson att COOP har ökar sin försäljning av ekologiska varor med 49 procent hittills i år. Ökningen under motsvarande period förra året var 14 procent.

Det är nå´t som inte stämmer!

//johan u

Kommentarer (2) »

Att rädda Östersjön

Det här med visioner och missioner i företagsvärlden kan bli lite tröttsamt. Mycket snack och lite verkstad. Men det hindrar oss inte att ha en riktigt ambitiös – nästa pretentiös – vision. Vill vill rädda Östersjön. Inte helt själva kanske. Men genom att inspirera andra runt Östersjön att göra som vi så kommer efterfrågan på lokal producerad mat från ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk att öka. Det konventionella jordbruket kommer att försvinna och därmed dör en stor del av problemet: läckaget av kväve och fosfor från de handelsgödselindränkta jordarna. Nu upphör inte läckaget helt. Men från ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk (ett ekologiskt jordbruk där man har djur på gården och därmed bättre näringsbalans) är läckaget mindre än hälften så stort som från ett konventionellt jordbruk. Därför stödjer vi idag Artur Granstedt när han uppmanar berörda svenska myndigheter att stimulera att fler gårdar ställs om till ekologiska kretsloppsgårdar. Intressant är att det här fattade Rudolf Steiner redan 1924 när han höll sin lantbrukskurs som är ursprunget för det biodynamiska jordbruket som i sin tur är ett utmärkt exempel på ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Se dagens pressmeddelande: 

http://www.newsdesk.se/pressroom/saltaa_kvarn/pressrelease/view/staell-om-till-mer-kretsloppsjordbruk-224250

Johan Ununger

Kommentarer (2) »

Müsli från Järna ljuger inte

 

Mellan två och 46 procent frukt. Det är vad man kan hitta i fruktmüsli. Icakuriren har läst innehållsförteckningarna och jämfört med utseende på förpackningarna och ställt samman en lista. Bäst klarade sig Axa müsli guld frukt och näst bäst var vår egen Fruktmüsli – även Axas müsli tillverkas nog här i Järna av våra grannar. 
– I många fall överdrivs mängden frukt och bär. Tillämpar man marknadsföringslagen på müsliförpackningarna kan flera av tillverkarna göra sig skyldiga till vilseledande reklam, säger Mattias Grundström, Konsumentverket, till tidningen.

/JU

Lämna en kommentar »

Tävling: Återanvänd våra burkar

En del av våra produkter har inte helt perfekta förpackningar ur miljösynpunkt. Det gäller till exempel våra burkbönor och tomatburkar. Men det går lätt att förbättra miljöeffekten genom att återanvända burkarna. Kom med tips på hur man kan återanvända våra burkar. Bästa förslag vinner en fin saltåbok. Skicka ditt förslag till mig: johan.ununger@saltakvarn.se. Svar senast 15 juli. 

Kommentarer (11) »

Midsommarmat

Vi firar vår midsommar vid torpet i Roslagen. Tungt tyngd av traditioner. Men en tradition slipper jag i år. Det är lekledarrollen. I säkert tio år har jag varit lekledare nere vid byns midsommarfirande. Det ska bli riktigt skönt att slippa. I år bidrar jag till lotteriet med ”vår” (den är ju skriven av Åsa Swanberg) fina Saltåbok istället.

Många spännande recept finns i boken. Jag lagar mycket mat men egentligen aldrig strikt efter recept. Jag stjäl idéer – inspireras heter det kanske.

I boken finns ett recept på dinkelköttbullar som jag har inspirerats av inför midsommar med en del modifieringar. Jag har bytt nötfärsen mot lammfärs, dinkelflingorna mot vår dinkelgröt, ölen mot vin, oregano mot timjan. Då blir det så här: 

 

 

LAMMKÖTTBULLAR med dinkel och timjan

- 2 dl Saltå dinkelgröt (aprikoser ger en fin sötma)

- 1 1/2 dl rött vin

- 500 g lammfärs

- 1 ägg

- timjan (mycket)

- vitlök – efter behag

- salt & peppar.

Provstek en liten bit först för att kolla kryddningen. Gör 8 -10 bollar som du steker runt om. Kör dem sedan ca 10 min i 225 grader.

Servera med Saltås vildrismix. (jag gör en liten gräddsås till också – men säg inget). Och drick vår Cotes du Rhone till.  

God midsommar!

Johan Ununger, som går på semester nu

 

 

 

Kommentarer (3) »

Barsjas pepparkakshus på villovägar

Hej

Jag har ju skrivit lite om Barsja förut under Barsjabrödet. Det finns många historier att berätta om Barsja.

Det här var i juletid i början av åttiotalet. Barsja var i full gång med att baka pepparkakor till alla hon kände. Den här julen hade hon också fått en beställning på ett pepparkakshus till en bank i Stockholm. De skulle ha huset i sin julskyltning.
Barsja bakade och byggde både dagar och nätter. Vi undrade hur hon orkade och hur hon kunde hinna med allt!

Till slut var i alla fall huset klart och vilket hus det blev!
Jag kan nog inte med ord riktigt beskriva hur vackert det var men det var som klippt ur Tomtar och Troll. Det var ett stort hus fullt med karameller, nötter och mandlar, sockerblommor och kristyr. Det rykte ur skorstenen och glittrande istappar hängde ner från taken. Runt omkring stod majestätiska granar, fulla med små kulor i guld och silver och framför grinden väntade den ståtligaste julbock med släden fylld av godsaker och paket. Överallt gömde sig små tomtenissar och om man kikade in genom dörren som stod på glänt, så såg man hela tomteskaran sitta runt ett stort bord med vit duk med spetskant på. Där var dukat till fest och i det varma skenet från lyktorna satt tomtarna och åt sin julegröt.
Ja, det var sannerligen ett vackert pepparkakshus – och precis allt gick att äta!

Barsjas två äldsta söner skulle leverera pepparkakshuset till banken inne i stan och hon manade pojkarna att köra försiktigt så att inget skulle gå sönder. Det skulle ju stå i bankens fönster och folk kunde ju se om något var trasigt. De lovade så klart att vara försiktiga och gav sig iväg.
Trots att de växt upp med Barsjas konstverk varje jul, så var de särskilt imponerade det här året.
Under färden in till stan så satt de och pratade om vem som borde få ett sånt här fint hus. De tyckte mindre och mindre att någon tråkig bank skulle ha det och mer och mer att det var värdigt en prinsessa.
Och så blev det på det viset att de istället åkte till Stockholms slott och knackade på. ”Vi har en julklapp till prinsessan”, sa de .
Så överlämnades pepparkakshuset till hovet som lovade se till att kungafamiljen skulle få det.
Glada i hågen åkte pojkarna hem och de kände sig glada och upprymda över att gjort något så bra som att göra en riktig prinsessa glad.

Barsja blev ju lagom glad förstås. Hon blev ju tvungen att baka ett nytt hus åt banken och fick arbeta massor igen men hon förlät så klart sina söner. De hade ju gjort en bra sak även om det blev lite jobbigt för henne.

Och så var Barsja. Hon tillverkade de mest fantastiska saker och var givmild åt alla på alla sätt och vis.

Det året kunde man förresten se en liten prinsessan Victoria stå framför ett stort vackert pepparkakshus i Tv:s Jul hos Kungafamiljen.

Lena E

 

 

Kommentarer (2) »

Zarah Öberg

I går hade vi besök av Zarah Öberg på Saltå Kvarn. En ung tjej med ett alldeles otroligt engagemang för mat, hälsa, natur, ekologi, barn och mycket mer. Jag brukar tycka att jag själv har ganska bra fart genom livet men efter att ha träffat Zarah förstår jag att jag faktiskt högst går på halvfart. Zarah engagerar sig i en lång rad väldigt viktiga frågor. Hon har öppnat aktivitetscenter för barn (pigga barn),  och nya matkoncept, skriver artiklar i tidningar och har lång rad bloggar på gång. Jag blev störtimponerad. Tänk om fler kunde engagera sig på samma sätt då skulle många av våra vardagsproblem vara utrotade.

/johan ununger    

Kommentarer (2) »

Är det omoraliskt med ekologiskt?

Jag var och höll ett föredrag om biodynamiskt jordbruk för en s k jordägarförening för några veckor sedan. Efter föredraget kommer en av de yngre adelsmännen fram och uttrycker en genuin misstänksamhet mot ekologisk odling. Han tycker det är omoraliskt eftersom man får lägre skördar och världen svälter ju!? Det här är en koppling som har förekommit i media sista tiden. Och dessbättre är denna förenkling i princip helt felaktig. Fördjupning i ämnet finns hos Ekologiska Lantbrukarna.

Men den unga adelsmannens oro fick mig att tänka efter lite. Varför är min egen bild av ekologiskt jordbruk så ljus och positiv?  En viktig erfarenhet kommer från början av 80-talet då jag hade förmånen att få vara med i ett samarbetsprojekt mellan en agronom i Brasilien och några miljöaktiva kompisar i Bålsta. 

 

Agronomen heter Maria José Guazelli (inte den glada damen på bilden) och hon hade startat en liten ekologisk kursgård för småbrukare i Rio Grande do Sul som ligger i södra Brasilien.  Första gången jag kom dit reste jag med två brasilianska kvinnor – en tandläkare och en barnmorska. Det berodde på att man upptäckt en sjukligt hög frekvens av cancer i munregionen hos småbrukarna och dessvärre var frekvensen missbildade barn i dessa familjer även den avvikande hög. Orsaken var utom alla tvivel den stora användningen av (tyskproducerade) jordbruksgifter. Många otäcka bilder finns från denna resa. Vid våra besök hos småbrukarna vad de ofta blyga och tittade på sina fötter när de talade med oss. De var dessutom helt i händer på uppköpare för att bli av med de odlat – ofta bara en gröda. Priset sattes av uppköparen om han ens behagade dyka upp. 

 


Åren gick och till Maria Joses kursgård kom allt fler och lärde sig att odla ekologiskt. Man insåg behovet av att odla fler grödor. Men behovet av dyra insatsmedel försvann. Och gifterna hotade inte mer. Man gick samman i kooperativ som köpte in en lastbil med vilken man kunde ta sina produkter till marknaden i Porto Alegre (en miljonstad med välavlönad medelklass). Här sålde man sina produkter på den ekologiska delen av marknaden; mötte kunderna direkt och fick bra betalt. När jag kom tillbaka igen mötte jag bönder som tittade mig i ögonen som hade en god ekonomi som gett dem möjlighet bygga upp små industrier där de kunde förädla sina produkter. I princip har Maria Joses kursgård kommit att förändra hela regionen. Det är vad ekologisk odling betyder för mig – ett verktyg för självtillit och ett rikt liv. Hur kan det vara omoraliskt?   

/johan ununger (bilderna från Framtidsjorden, tack för det)

Lämna en kommentar »