2008 11 29
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Jag och Karin Huber har varit på en förpackningskonferens i Karlstad. Vi gjorde en presentation tillsammans som vi är helt nöjda med. Vi hann också höra ett par riktigt intressanta föredrag. Bland annat ett om förpackningsdesign och miljöpåverkan. Heléne Williams, Karlstads universitet visade ett intressant exempel. Hon jämförde en tredeciliters mjölkförpackning med en enliters förpackning. Små förpackningar anses ju sämre för miljön eftersom det blir mer förpackningsmaterial per produkt ju mindre förpackningen är. Mycket riktigt går det också åt mer förpackningsmaterial per liter mjölk för 3,33 tredeciliters förpackningar jämfört med en enliters förpackning. Men verkligheten är ju mer komplex. Alla vill inte ha stora förpackningar särskilt inte då antal ensamhushåll blir allt fler - 58 % av hushållen i Stockholm år 2006 var ensamhushåll. En för stor förpackning kan få till konsekvens att man måste slänga lite av innehållet eftersom det hinner blir gammalt. Hur mycket mjölk måste man slänga av en enliters förpackningen för att tredeciliters förpackningen ska anses som bättre för miljön, var hennes fråga? SVARET ÄR: TVÅ MATSKEDAR! Alltså, slänger du mer än två matskedar mjölk så lönar det sig för miljön att köpa 3,33 tredecilitersförpackningar istället. Slutsatsen är att innehållet är alltid mer värdefullt ur miljösynpunkt jämfört med förpackningen.
En helt annan fråga: Är det någon som har fattat Willys reklam där det rinner ut mjölk i ultrarapid på golv, spisar och bordsdukar. Jag fattar inte i alla fall. Är det OK att hälla ut grejorna eftersom de är så billiga eller vad är poängen? Tacksam för lite kommentarer. /johan
2008 11 27
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Kunskapen om kombinationseffekter på miljö och hälsa när flera bekämpningsmedel används samtidigt är för liten. Inom EU finns ingen begränsning av hur många bekämpningsmedel man får använda samtidigt på en och samma gröda. Skriver Livsmedelsverket på sin hemsida.
– Att en och samma gröda besprutas med nästan trettio olika bekämpningsmedel är inte rimligt, säger Arne Andersson, chef för Livsmedelsverkets enhet för kontrollprogram.
En kommande rapport från EU-kommissionen visar att nästan hälften av alla frukter och grönsaker provtagna inom EU innehåller rester av bekämpningsmedel. 4,5 procent av proven överskrider gränsvärdena. Om du äter tjugo olika frukter, grönsaker och bär om dagen – vilket är fullt möjligt – så innebär det att du får i dig otillåtna halter av bekämpningsmedel varje dag.
Rapporten baseras på 65.000 prover på frukt och grönsaker. Andelen prover som innehåller rester från fler än två bekämpningsmedel har ökat från 16 procent 1997 till 28 procent år 2006.
– Vi tycker att det är bra att man tar upp frågan om kombinationseffekter. Idag finns inte någon begränsning för hur många bekämpningsmedel som får förekomma samtidigt och det är helt klart en brist, säger Arne Andersson, chef för enheten för kontrollprogram på Livsmedelsverket.
Rådet från livsmedelsverket är att fortsätta äta frukt och grönsaker, helst 500 gram om dagen. Skölj dem alltid och skala om du vill vara extra försiktig, säger Arne Andersson.
Det finns ett mycket enklare råd: ÄT EKOLOGISKT! /johan
2008 11 25
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Lantmännen har introducerat ett nytt ekologiskt varumärke som heter Kornkammaren. I sortimentet finns mjöler, müsli, pasta etcetera. Så här beskriver Lantmännen marknaden i ett pressmeddelande.
”Kornkammaren ser Icas ekologiska alternativ, I love eco och Saltå Kvarn som de främsta konkurrenterna.
- Ica befinner sig i den lägre priskategorin medan Saltå Kvarn ligger i premiumsegmentet. Vi vill erbjuda bra kvalitet som alla har råd med, så vi lägger oss mitt emellan dem, säger Annika Flink, projektledare på Lantmännen Ceralia.”
Vi tackar förstås för att Lantmännen utnämner oss till premium. Lågpris och premium påstås ju vara den närmaste tidens vinnare enligt experterna. Introduktionen av Kornkammaren sammanfaller med en enorm reklamkampanj som presenterar samtliga Lantmännens varumärken för livsmedel. Bara köp av mediaplats uppgår till 20 miljoner kr. Men jag har inte riktigt förstått varför jag måste veta att det är Lantmännen som äger alla dessa fina olika varumärken (AXA, Kronfågel, Kungsörnen, Nord Mills, Unibake etcetera….). Men det finns säkert någon klok tanke med det. I samma veva startar även Lantmännen en mycket ambitiös blogg. /johan
2008 11 21
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Vi har haft ett fantastiskt år på Saltå Kvarn – igen. Vi säljer mer än någonsin och roligt är också att vi har fått en lång rad fina priser. Jag fick just ett telefonsamtal från Swedbank att vi blivit utsedda av banken till årets företagare i Södertälje och jag tror att han sa att det även gällde Södermanland. Jättekul! Så här ser årets skörd av priser ut:
- Årets uppstickare i Livsmedelsbranschen (LRF, Li och Jordbruksdep).
- Änglamarkspriset (COOP)
- Diplom från föreningen Låt måltiden blomma
- Leva Bättre-priset, Årets Företag (Tidningen LEVA)
- Gasellföretag (Dagens Industri)
- Nominerad till Social Capitalist Award (Veckans Affärer)
- Årets företag i Södertälje/Södermanland (SWEDBANK)
- Årets Svenska Måltidslitteratur (pris till boken ”Smaker från Saltå Kvarn, från Måltidsakademien)
Ett stort tack till alla er som på olika sätt har hjälp oss att få denna uppmärksamhet. Hur ska vi toppa det här nästa år?/johan
2008 11 19
· Arkiverad under Saltå Kvarn
I förra veckan var Janne, vår marknadschef, och jag på Dagligvarudagen på Cirkus. Det är ett årligt evenemang som tidningen Fri Köpenskap håller i. Det var en hel del bra föreläsningar. Särskilt intressant är det när man hör något som gör att man ändrar sin världsbild en aning. Det hände för mig under Nettos svenska VD presentation. Jag har trott – kanske snarare hoppats på – att lågprisbutiker inte har någon större framtid i Sverige. De ligger på runt 5 procent av marknaden idag. Men han visade att andelen lågprisbutiker i vår omvärld är mycket högre. I Tyskland är andelen ca 45 % och i Danmark ca 35% (om jag kommer ihåg rätt). Och andelen hänger samman med hur länge man haft lågprisbutiker som ett alternativ på marknaden. Och just det: i Tyskland har de funnits i 45 år, i Danmark 35 år och i Sverige i 5 år. Han gav fler argument som visar att de kommer att växa.
Det man också ska veta är att riktiga lågprisbutiker (s k hard discount) bara är kompletteringsbutiker. Om en normalstor livsmedelsbutik har 15- 20 000 artiklar så har en lågprisbutik ca 1 000 artiklar. Nettos ambition är att etablera sig i närheten till där folk bor. Att bli närbutiker för kompletteringsköp helt enkelt. Det kommer att bli en rejäl utmaning för framför allt ICA och Konsums närbutiker. Även Hemköp kommer att känna av det här. Och ingen av dem kommer att vinna priskampen. Det gäller att slås med andra vapen. Därför blir man lite förvånad när AXFOOD:s ledande personer talar om att Hemköp ska satsa mer på lågpris för att bli lönsamt igen. Det låter inte som en framgångsstrategi. /johan
2008 11 18
· Arkiverad under Saltå Kvarn
När det gäller att vara en miljöaktiv konsument är jag nog ganska duktig. Vi köper väldigt mycket KRAV-mat i familjen och jag har kört miljöbil de senaste tio åren etc. Men en grej som jag inte är något vidare på är att köpa kläder som är miljömärkta. Det har jag tänkt bli bättre på. Därför blir jag extra glad när jag konstaterar att Naturskyddsföreningen lanserar en nätguide för butiker med miljömärkta eller ekologiska plagg. Innan butikerna läggs in i guiden granskas och godkänns de av föreningen.Där finns också information om butikens sortiment och hur stor del av utbudet som är miljömärkt, ekologiskt odlat eller rättvist handlat.
– Kravet är att åtminstone en del av utbudet ska vara miljömärkt, ekologiskt eller rättvist. Men tanken är också att konsumenterna ska kunna påverka utbudet åt rätt håll genom att sätta betyg och lämna kommentarer om butikerna, säger Maria Palm, handläggare på föreningen.
Godkända miljömärkningar är bland andra Bra Miljöval, Eko Sustainable Textile, Global Organic Textile Standard, Svanen och EU-blomman. Om bomullen ekologisk odlad ska den vara certifierad av en oberoende organisation. Även produkter som är Rättvisemärkta eller som uppfyller Världsbutikernas och IFATS kriterier för rättvis handel gör butiken kvalificerad för föreningens webbtjänst. /johan
2008 11 17
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Våra matvanor grundlägges tidigt påstås det. Vad kan då vara bättre än att inspirera barn till att laga sin egen mat. Tre böcker som gör just det är: Barnens bästa potatismos, Barnens bästa köttbullar och Barnens bästa pannkakor de fick alla priset ”Årets svenska måltidslitteratur” i kategorin Barn och mat. Priset delades ut av Måltidsakademiens biblioteksstiftelse under Måltidslitteraturens dag.
I Barnens bästa samsas en massa härliga recept, foton, illustrationer, med fakta om svenska råvaror. Recepten är skapade av elever på mellanstadiet i skolor runt om i Sverige. Böckerna ska väcka lust att laga – och äta – mer och godare mat hemma. Många familjer har för lite tid att laga mat och hinner inte äta middag tillsammans. I stressen är det lätt att glömma bort hur kul det är att laga mat och hur viktig maten är för att vi ska må bra. Författare är Ami Hovstadius och Anna Lind Lewin. Ett tidigt julklappstips! /johan
2008 11 16
· Arkiverad under Mat & hälsa, Saltå Kvarn
I samband med att Mats-Eric Nilssons bok Äkta Vara kom ut genomförde Aftonbladet en undersökning där man jämför det man anser vara en bra matkorg med en sämre matkorg där maten innehåller olika typer av tillsatser. Merkostnaden för den justa matkorgen var 70 kr. Många som kommenterat artikeln menar att det är en stor prisskillnad mellan korgarna. Och så kan det väl vara.
Men riskerna med den dåliga korgen känns inte som avgörande för folkhälsan. Den stora skiljelinjen för folkhälsan går ju egentligen inte mellan dessa två matkorgar som båda innehåller ganska OK mat. Istället är det ju så att hälsoproblemen som har samband med vår kost uppstår av andra orsaker. Det går idag en skarp gräns mellan de som äter en bra och stärkande diet och de som mår allt sämre av det man stoppar i sig. Det är vår tids nya klassgräns. De som har resurser (kunskap och tid) att välja bra mat finns på ena sidan och de resurssvaga (utan kunskap) på andra sidan. För det är ju ett faktum att alla borde egentligen ha råd att äta bra mat. Vi har aldrig tidigare lagt så lite av vår disponibla inkomst på mat (ca 11-12%) och dessutom går minst hälften av våra matpengar till tomma kalorier (större andel vid lägre inkomst). Och sedan slänger vi 25 procent av det som blir kvar.
Det avgörande valet står inte mellan en pågenslimpa eller ett bröd från Saltå som i Aftonbladets undersökning – valet står snarare mellan att alltid äta skräpmat och fast food iställer för att välja en god hemgjord middag gjord på riktiga råvaror. Visst sammanfaller denna nya klassgräns till viss del med gamla ekonomiska klassgränser. Det är säkert så att de välbeställda i samhället har större förutsättnignar att äta bättre mat jämfört med låginkomstagare i allmänhet. Men den avgörande skillnaden mellan grupperna är snarare kunskap och inte i första hand ekonomi. Visst är Mats-Eric Nilsson bok välbehövlig och bra, men en inte särskilt vågad gissning är att den läses i första hand av de som redan äter en just diet och inte av de som mår allt sämre av sin mat. I den meningen så vidgar boken denna nya klassgräns. Och utmaningen att sprida kunskap till de som bäst behöver den kvarstår. Här kanske TV-program som Matakuten gör större nytta. /johan
2008 11 15
· Arkiverad under Saltå Kvarn
Det finns ju flera olika typer av hemleveranser av ekologiska produkter. En av dessa – Årstiderna – har tagit fram en delikat jullåda med många av julens alla läckerheter. Så här beskriver de lådan:
” JulLådan är fylld med goda julråvaror till båda stora och små. Här finns ingredienserna när du själv ska göra konfekt. Här finns också en fantastisk pepparkaksdeg från Rosendals Trädgård och Delikatess Knäckebröd från Solmarka Gårdsbageri. Vi har också lagt i äkta bourbon vaniljstänger, italienska mandlar, hela valnötter från Frankrike och massor av julens goda saker. I Lådan finns också lättlagade recept som inspiration.”
Som du kanske ser på bilden är det en del Saltå-produkter i lådan också. Bra val tycker vi förstås. /johan
2008 11 10
· Arkiverad under Mat & hälsa, Saltå Kvarn
Hej
Nu har Mats-Eric Nilsson, författare till den Den Hemlige Kocken kommit ut med ännu en bok, Äkta Vara - en guide till oförfalskad mat.
Det finns också en hemsida, som även den heter Äkta Vara. Där finns massor med info, blogg mm.
Så här svarar Mats-Eric på läsarfrågor i Svenska Dagbladet:
Varför är det socker i skivad skinka och kalkon, korv eller frusna kycklingfileer?
M-E svarar: Ja, det kan man fråga sig. Sockret bör man egentligen klara sig utan , men om köttet – på grund av dålig råvara – inte smakar tillräckligt bra i sig använder somliga tillverkare sig av olika knep för att förstärka smaken. Ett av dem är att tillsätta socker.
Hur mycket kan man egentligen lita på att Kravmärkta varor verkligen är ekologiska? Finns det ngt annat sätt att försäkra sig om det, annat än själva Kravmärket på produkten?
M-E svarar: Krav har ett väl utbyggt kontrollsystem. Odlare och uppfödare betalar för att använda märket och denna avgift bekostar de regelbundna kontrollerna. Jag tycker att man nog kan lita på detta system även om det väl som i alla branscher kan finnas någon som försöker trixa. Dock behöver ju inte allt vara ekologiskt i en sammansatt Kravprodukt utan det räcker med 95 procent. Om produkten har Kravs ovanligare så kallade B-märke är det ekologiska nere i 70 procent, på dessa varor står inte ordet ekologiskt i det finstilta på Kravmärket.
Har du tips på något gott, näringsrikt bröd utan tillsatser?
M-E svarar: I vanliga butiker brukar det finnas bröd från Saltå kvarn och Kung Markatta. Dessutom kan det ju finnas ett bageri som bakar på riktigt där du bor. Sådana bagerier är dock tyvärr inte så vanliga, många av de mindre använder samma tillsatsstinna bakmixer som industrin.
Du kan läsa hela artikeln i SvD här.
Spännande med en uppföljare. Har du läst Den Hemlige Kocken och har den påverkat ditt förhållande till mat? Eller har du redan läst Äkta Vara?
Lena E