Ekologiska odlingar är ofta bättre rastplatser för flyttfåglar än konventionellt odlade marker, skriver ATL. En studie från Lunds Universitet visar att ett större antal flyttfågelarter trivs på de ekologiskt odlade markerna. Det gäller främst insektsätande fåglar, men även i viss mån fröätare. 15 miljoner flyttfåglar vistas varje höst i det skånska jordbrukslandskapet. Sammanlagt rör det sig om 72 olika fågelarter. Dagens intensivt odlade landskap innebär exempelvis en förändrad sammansättning av grödor, stor mängd bekämpningsmedel samt färre häckar, stengärden och skogsdungar. Det vållar problem för flyttfåglarna. Slutsatsen är att det krävs variation inom jordbrukslandskapet, både på gårdsnivå och på landskapsnivå, för att artrikedomen ska ha möjlighet att vara så stor som möjligt. Denna mångfald finns bäst representerad på den ekologiska gården. /johan
Arkiv för maj, 2009
Trängsel kring ekologisk skolmat
Hemlagad skolmat av ekologiska råvaror från Skåne. Det får eleverna på Bladins skola i Malmö sedan ett halvår tillbaka. Nu utvärderas projektet. Och hemlagad mat är lika billig som den vanliga storköks skolmaten.
Se nyheten hos svt.
Näktergalen och svalorna
Näktergalen brukar häcka precis utanför vårt kontor invid den lilla ån som rinner förbi. Väldigt punktlig är den och kommer den 14 maj varje år. I år kom han dock inte till sin vanliga plats utanför vårt fönster men det finns många näktergalar utefter ån. Han är helt galen i att sjunga näktergalen och jag har hört att de faktiskt kan sjunga ihjäl sig.
Det är en oansenlig liten fågel som man sällan ser men man hör den desto mer. Särskilt sånggalen är den om natten. Lyssna på näktergalens sång här.
En annan skönsångare är den svartvita flugsnapparen. Till oss kom den redan i april. Det är en vanlig fågel som tycker om att bygga bo i holkar. Så vill du ha vacker sång i din trädgård – sätt upp en liten fågelholk. Lyssna på flugsnapparen här
Sen har vi svalorna. En svala gör ingen sommar säger man och den första svalan såg jag redan i mitten av april men den var ensam som sagt. Nu ses de två och två och då är sommaren här. Det finns flera sorters svalor. På bilden syns ladusvalan som är en av de vanligaste. Den syns ofta sittande på ledningar och bygger hängande lerbon i lador, under hustak mm. Ladusvalor låter så här
Lite senare kommer tornsvalorna. Eller tornseglare som de numera heter. De hör inte alls till svalorna utan till seglarfåglar. Det är en liten fågel med långa vackra vingar. När man hör dem skrika under sin snabba flykt så tänker nog de flesta att det är svalor.
De är speciella på så vis att de lever sitt liv i luften. Om de råkar hamna på marken så kan de inte lyfta igen. Sina bon har de i holkar eller under tegelpannor där de flyger rätt in i full fart. När ungarna kläckts i juli ses de i flockar och fyller luften med sina specilla skrik och störtdyker i farter på upp till 200 km per timme. Lyssna på tornseglaren här
Så här ser tornseglaren ut på lite närmare håll.
Önskar er alla en fin sommar med mycket fågelsång 
Lena E
Grisarnas välmående viktigt för KRAV
En KRAV-gris har rätt till utevistelse och rörlighet och under säsong ska den kunna beta och böka. Djurens naturliga behov är kärnan i KRAVs regler för djurhållning.
Värnar du om grisarna ska du köpa KRAV-märkt fläskkött. Bara en riktig KRAV-gris får utlopp för sina naturliga behov.
- Vi brukar tala om de tre B:na, som i Beta, Böka, Bada, säger Lars Nellmer KRAVs vd. Han syftar då på KRAV-grisens unika möjligheter att få vara ute och beta gräs, böka i jorden och bada i gyttja. Inne i stallet ska det finnas gott om strö och halm så att grisarna inte skadas och så att de kan boa.
KRAV-reglerna innehåller många detaljer som gör stor skillnad. Till exempel får inte grisar ur olika grupper blandas. Grisar som inte känner varandra hamnar ofta i bråk, vilket skapar stress och skador.
- Vi vill skapa en långsiktigt hållbar produktion som är bra både för miljön och för djuren. KRAV-kött är etiskt och miljömässigt bra. Efterfrågan är stor och fler uppfödare och förädlare behövs, menar Lars Nellmer.
De konsumenter som handlar KRAV-kött får en utmärkt råvara, och stödjer samtidigt böndernas arbete med att etablera en hållbar köttproduktion i Sverige. Enligt samma princip bidrar producenter av KRAV-märkt kött och charkprodukter till att driva utvecklingen åt rätt håll genom att skapa efterfrågan. Här finns en stor potential.
Fakta om KRAV-grisar:
- de får gå ute året om och ska alltid kunna böka i jord eller halm
- under sommaren ska de kunna beta
- varma sommardagar ska de kunna svalka sig i lerbad
- de får KRAV-märkt foder
- suggorna ska kunna boa i halm
- sjuka djur ska omgående få vård (om så inte sker kan producenten uteslutas från KRAV)
- (KRAV har särskilda regler utöver lagen för hur slakten ska gå till)
Mer om KRAV-märkt djurhållning hittar du på KRAVs webbplats www.krav.se under rubriken Konsument/Om KRAV-märkningen/Fördjupande läsning
Lena E
Konsumentmakt på nätet
COOP med flera tänkte slänga ut Skånemejerier ur sina butiker i Skåne till förmån för ARLA. Då tvingades Skånemejeriet att varsla 25 personer om uppsägning. Men kunderna krävde Skånemejeriers mjölk kvar i hyllorna bland annat genom en namninsamling på nätet som fick nära 50 000 underskrifter. Och nu kan man dra tillbaka varslen – mjölken blir kvar i hyllorna.
På anläggningen i Kristianstad ökar tillverkningen av ost från 12 000 ton till 15 000. På mejeriet i Malmö stiger produktionen av mjölk från 100 miljoner kilo till 150 miljoner kilo. I Lunnarp skjuter tillverkningen av förpackningar i höjden från 100 miljoner förpackningar till 140 miljoner. Exporten till Danmark väntas i år stiga från cirka 23 miljoner liter mjölk till cirka 30.
– Vi har fått ännu mer att göra. Vi har närmast behov av mer folk än mindre folk nu. Personalen jobbar väldigt hårt och har slitit väldigt ont den sista månaden, säger Björn Sederblad hos Skånemejeriet.
E-nummerfri skinka
Sveriges första skinka tillverkad helt utan E-nummer-tillsatser har nu nått handeln. Skinka tillverkas av Ridderheims som under en längre tid arbetat med att reducera antalet tillsatser i sina produkter. Detta eftersom konsumenterna ställer allt högre krav på att maten ska vara så ren och fri från tillsatser som möjligt.
Underligt värld ändå, där en skinka som bara är skinka är en nyhet.
Nåja, bra i alla fall. Synd bara att den inte är ekologisk!
Lena
Quinoaodling 2009 – del 1
Tänkte försöka odla quinoa i år igen. Förra året hann de inte mogna ordentligt innan de plöjdes ner.
Så här såg det ut för ett par veckor sedan. Fröna grodde bra och snabbt. Det är svart, röd och vit quinoa. Alla grodde lika bra.
Vi sådde den 8 maj och fotona ovan är från 16 maj.
25 maj. Nu är det dags att gallra.
Fortsättning följer . . . .
Lena E
Full fart på Interfood
Lars Gustavsson från Höje stenugnsbageri hjälper Manfred med bakningen.
Snart är bröden klara att tas ur ugnen. Det doftar i hela mässhallen……..
Annette Svedlind bjuder på juicer. Annette jobbar annars på vår orderavdelning.
Helene Schmiterlöw från vår inköpsavdelning är här och serverar mat och juicer.
Lena E
Interfood Stipendium – Grattis Tina Fernlund!
Under Interfoodmässans första dag delades Interfood Stipendium ut – lycklig mottagare blev Christina Fernlund på Rute Stenugnbageri på Gotland.
Jättestort grattis från oss på Saltå Kvarn till underbara Tina!
Juryns motiveringar:
Christina Fernlund
”För att med stort engagemang och hårt arbete ha och spridit en brödkultur av högsta kvalitet, där ekologi är en självklar ingrediens. Christina Fernlunds utveckling av hantverket har bidragit starkt till att restauranger, bagerier och konsumenter återigen har börjat se på brödet som en av måltidens viktigaste följeslagare. Det finns ett paradis bortom Skogaholmslimpan, och du har öppnat portarna dit!”
Lena E
INTERFOOD, vi bygger monter
Konstigt att det som ser ut som kaos…..
till slut blir en fin monter….
