EU-kommissionen inbjuder till omröstning om den nya EU-logan för ekomat. Den första logan man tog fram var alldeles för lik den tyska dagligvarukedjan ALDI:s ekomärke. Denna gång har designstudenter lämnat över 3 400 förslag. En tremanna jury har plockat ut tre finalister. Nu är det upp till folket att avgöra vilka av de tre som ska pryda alla ekologiska produkter som tillverkas i Unionen. Här kan du rösta. Vinnaren får 6 000 Euro men skriver över all upphovsrätt på EU.

Den nya logan ska pryda alla ekologiska livsmedel från och med 1 juli 2010. Det finns vissa möjligheter till dispens. Vi på Saltå Kvarn är inte helt roade av sådana här påfund. Vi kommer att behöva göra om samtliga av våra förpackningar – och det kostar en hel del. Samtidigt blir det aktuellt för oss att ta ställning till hur vi gör med KRAV-märket. Till skillnad från EU-logan så kostar KRAV-märket ganska mycket pengar. Vad tycker du? Bör vi behålla KRAV-logan på våra förpackningar? /johan

ps det är inte vi som har valt färgen, även om den är kusligt lik vår blogg ds

I år ska det finnas gott om Änglamarksskinkor i handeln genom att Coop har ett direktare samarbete med KRAV-godkända grisbönder , säger Mikael Robertsson, miljöchef på Coop.
Att Änglamarks julskinka inte har KRAV-märke beror på att nitrit är tillsatt men grisarna har alltså haft det riktigt bra med tillgång till utevistelse och lera och halm att böka runt i.
Vi har skrivit om KRAV-grisar tidigare. KRAV-gris är det allra bästa alternativet om du vill ha bra kött och vara säker på att grisen haft ett riktigt grisliv! Näst bäst är EU-ekologisk gris. De får också vara ute men det räcker med att de rastas på betongplatta. Konventionellt griskött smakar sämre men framförallt har de grisarna haft ett trist liv, även om de inte misskötts.

//Lena

Sociala media har sina egna spelregler. Nåt som är fint är att ha många followers på Twitter, och idag fick vi vår 1 000:e följare. Gunnar Bark var det som blev vår 1000:e vän på Twitter – han har till och med dokumenterat händelsen. Det firar vi med att skicka honom ett presentkort på Min Müsli. Här är adressen om du vill följa Saltå Kvarn på Twitter. /johan

Många som sett bilderna av de plågade grisarna i svenska svinstallar har börjat undra hur de ska göra med julskinkan i år. Ett självklart alternativ är att välja ekologisk skinka. Vi har tidigare beskrivit hur KRAV-grisar har det bättre än andra. Men jag fick ett annat tips i mitt twitterflöde. Varför inte satsa på en skinka från vildsvin i år. Svenska Jägarförbundet skriver följande i ett pressmeddelande:

Vildsvinsstammen ökar kraftigt och om några år äter vi mer vildsvinskött än älgkött. Förra året fälldes cirka 50 000 vildsvin och med nuvarande utveckling kommer cirka 150 000 vildsvin att fällas år 2013. Så det finns goda chanser att julskinkan kan bli från vildsvin.

–Det är dags att byta ut den vanliga julskinkan mot vildsvin, den är nyttig och det är det mest klimatvänliga vi kan välja, men det viktigaste är kanske ändå smaken, vilt smakar underbart gott säger Torsten Mörner, ordförande i Svenska Jägareförbundet.

Jägarförbundet säger inget om vilka butiker som saluför julskinka från vildsvin men det är väl bara att ge sig ut på jakt i butikerna. /johan

Läser i bloggen Ekotänk om en intressant rapport från Friends of the Earth i Storbritannien. Rapporten handlar om förutsättningar för att ge alla människor den mat de behöver. Den har några intressanta slutsatser.

• Industrijordbruket kommer inte att kunna försörja oss med mat eftersom den typen av jordbruket hotar vår existens på så många andra sätt.

• Köttkonsumtionen måste bli mer solidarisk fördelad mellan fattiga och rika. Men trots det kan vi rika fortsätta att äta kött några gånger per vecka.

• Ekologiskt jordbruk eller motsvarande krävs för att förse oss med mat långsiktigt. Ekologiskt räcker! är en viktig slutsats.

• Vi behöver inte omvandla skogar rika på biologisk mångfald och många andra värden till jordbruksmark. Marken räcker.

Tråkigt nog har jag inte sett ett spår av något media som refererar rapporten. Det kan väl kanske bero på att den ger så många hoppfulla signaler. /johan

Idag är det premiär för årets vörtbröd!
Du hittar brödet i alla butiker vi levererar till i Stockholm och Uppsalatrakten.

Lena E

Idag har vi kommit upp i 100 000 besökare på vår blogg!
Jag vet inte om det är särskilt speciellt i det stora hela men vi tycker förstås att det är magisk

Lena E

Nordiska museet öppnar nu ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Här presenteras också fakta om svensk brödkultur som redan finns i museets samlingar. Fram till den 16 december kan var och en hjälpa till att dokumentera dagens trender och traditioner kring bröd och bakning. Informationen som lämnas i forumet sparas i Nordiska museets arkiv.

Visste du att…
- när grädden kärnades till smör flöt det upp små klickar som såg ut som gäss. Dessa breddes på brödet och gav namnet SMÖRGÅS.
- det bara är i Sverige du kan beställa en pain riche och få in en baguette? Det sägs nämligen att det var mästerkocken Tore Wretman som gav baguetten det namnet för att marknadsföra sin restaurang – Riche.

Brödbanken är öppen för alla
I Brödbanken finns möjlighet att lämna längre betraktelser, men också en avdelning för snabba svar där besökaren besvarar ett antal korta frågor. Initiativtagarna till projektet är Norsam, ett samarbetsorgan för museer i Norden som syftar till att utveckla och sprida kunskap kring samtidsdokumentation och insamling.

Besök Nordiska museets Brödbank på www.nordiskamuseet.se/brod

Lena E

Pressmeddelande 18 nov 2009:

Müsliälskare gillar att blanda nya ingredienser med traditionella bär och frukter, men ratar godis. Det här visar sig i Saltå Kvarns utvärdering av hur kunderna har valt mellan ett 60-tal ekologiska müsli-ingredienser på den webbaserade tjänsten Min Müsli.

När intresserade müsli-konsumenter själva får komponera sin favoritmüsli hamnar traditionella bär i topp, tillsammans med flera relativt nya frön och flingor. Sötsaker som nötter i choklad och liknande hamnar i botten på listan.

Saltå Kvarn har utvärderat över 4000 müsliblandningar som kunder själva gjort på webben. Den ingrediens som valdes av allra flest var hallon, följt av blåbär, linfrön och jordgubbe. De flesta väljer flera olika frukter och bär i sin favoritmüsli. Av utvärderingen framgår också att müsliköparna gärna väljer mindre traditionella ingredienser. Bland frön hamnar exempelvis canihuagroddar och pumpafrön högt upp på listan. Det nyttiga gojibäret kom också högt upp. Bland flingorna valde flest crunch, amarant, bovete och dinkel. Av de olika basblandningar som man kan basera sin egen müsli på var dinkel och quinoa populärast.

Slutsats: Svenska müsliälskare är öppna för relativt nya typer av nyttiga flingor och frön. Som sött inslag väljer man gärna traditionella bär och frukter. Den genomsnittliga müsliälskaren är tydligen inte en gottegris.

– Det här är nog så nära sanningen man kan komma eftersom utvärderingen baserar sig på verkliga köp, där man dessutom kan välja mellan väldigt många ingredienser. Det är roligt att se att flera flingor och frön som för några år sedan var relativt okända för svenska konsumenter nu har slagit igenom ordentligt, säger Jennifer Key som är projektledare på Saltå Kvarn.

Canihuagroddar, gojibär och pumpafrön är några av de nya favoritingredienserna i müsli när kunderna själva väljer. Mer traditionella hallon, blåbär och linfrön toppar listan.

Sveriges kommuner och landsting ökade inköpen av ekologiska produkter med 20 procent under 2008, det visar de senaste siffrorna från EkoMatcentrum som sedan flera år tillbaka presenterar Ekomatsligan, där kommunernas ekologiska inköp redovisas. Andelen ekologiska inköp har stigit till 9,3 procent av de totala inköpen i landets kommuner.

Bäst på Ekologiskt är Lunds kommun och Uppsala läns landsting, som båda är första att passerar regeringens uppsatta mål om en ekologisk andel på 25 procent. I Lunds kommun har inga extra pengar avsatts för att nå kommunens interna mål om 40 procent ekologiskt till år 2012. Totalt hade 29 av landets nästan 300 kommuner en högre ekologisk andel än 15 procent i årets mätning.
Rapporterar Ekoweb

Lena E