Saltå Kvarn-bloggen

Idag har vi kommit upp i 100 000 besökare på vår blogg!
Jag vet inte om det är särskilt speciellt i det stora hela men vi tycker förstås att det är magisk

Lena E

Nordiska museet öppnar nu ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Här presenteras också fakta om svensk brödkultur som redan finns i museets samlingar. Fram till den 16 december kan var och en hjälpa till att dokumentera dagens trender och traditioner kring bröd och bakning. Informationen som lämnas i forumet sparas i Nordiska museets arkiv.

Visste du att…
- när grädden kärnades till smör flöt det upp små klickar som såg ut som gäss. Dessa breddes på brödet och gav namnet SMÖRGÅS.
- det bara är i Sverige du kan beställa en pain riche och få in en baguette? Det sägs nämligen att det var mästerkocken Tore Wretman som gav baguetten det namnet för att marknadsföra sin restaurang – Riche.

Brödbanken är öppen för alla
I Brödbanken finns möjlighet att lämna längre betraktelser, men också en avdelning för snabba svar där besökaren besvarar ett antal korta frågor. Initiativtagarna till projektet är Norsam, ett samarbetsorgan för museer i Norden som syftar till att utveckla och sprida kunskap kring samtidsdokumentation och insamling.

Besök Nordiska museets Brödbank på www.nordiskamuseet.se/brod

Lena E

Pressmeddelande 18 nov 2009:

Müsliälskare gillar att blanda nya ingredienser med traditionella bär och frukter, men ratar godis. Det här visar sig i Saltå Kvarns utvärdering av hur kunderna har valt mellan ett 60-tal ekologiska müsli-ingredienser på den webbaserade tjänsten Min Müsli.

När intresserade müsli-konsumenter själva får komponera sin favoritmüsli hamnar traditionella bär i topp, tillsammans med flera relativt nya frön och flingor. Sötsaker som nötter i choklad och liknande hamnar i botten på listan.

Saltå Kvarn har utvärderat över 4000 müsliblandningar som kunder själva gjort på webben. Den ingrediens som valdes av allra flest var hallon, följt av blåbär, linfrön och jordgubbe. De flesta väljer flera olika frukter och bär i sin favoritmüsli. Av utvärderingen framgår också att müsliköparna gärna väljer mindre traditionella ingredienser. Bland frön hamnar exempelvis canihuagroddar och pumpafrön högt upp på listan. Det nyttiga gojibäret kom också högt upp. Bland flingorna valde flest crunch, amarant, bovete och dinkel. Av de olika basblandningar som man kan basera sin egen müsli på var dinkel och quinoa populärast.

Slutsats: Svenska müsliälskare är öppna för relativt nya typer av nyttiga flingor och frön. Som sött inslag väljer man gärna traditionella bär och frukter. Den genomsnittliga müsliälskaren är tydligen inte en gottegris.

– Det här är nog så nära sanningen man kan komma eftersom utvärderingen baserar sig på verkliga köp, där man dessutom kan välja mellan väldigt många ingredienser. Det är roligt att se att flera flingor och frön som för några år sedan var relativt okända för svenska konsumenter nu har slagit igenom ordentligt, säger Jennifer Key som är projektledare på Saltå Kvarn.

Canihuagroddar, gojibär och pumpafrön är några av de nya favoritingredienserna i müsli när kunderna själva väljer. Mer traditionella hallon, blåbär och linfrön toppar listan.

Saltåbloggen har nominerats till European Excellence Awards. Det är vår samarbetspartner Brit Stakston på JMW som har anmält oss till denna tävling. Prisutdelningen sker i Wien den 10 december. Även om våra chanser att vinna där är begränsade så är det ändå fint att vi kommit så här långt. För att en blogg ska utvecklas och bli intressant krävs delaktighet från läsarna. Ett stort tack till alla er som delar med er av era erfarenheter och frågor.

Läs mer om hur vårt samarbete med Brit Stakston och Niclas Strandh började här.

/johan

Under sommaren har ett antal professor från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU, Ultuna) skrivit debattartiklar med tesen att ekologiskt jordbruk inte är bra för miljön. Och professorer på Ultuna måste väl ha rätt, det de säger borde väl vara sanningen med stort S. Men då är vi ändå många som vågar säga emot. Hur kan de komma sig att exempelvis vi på Saltå Kvarn anser att vi gör rätt som fortsätter att driva det ekologiska arbetet framåt?

Jag menar att både professorerna och vi kan ha rätt samtidigt. Det beror på att sanningen inte finns i ett vakuum. Man behöver inte vara total relativist för att säga att det mesta av det vi håller som sant ”beror på”. Detta gäller även mycket grundläggande företeelser i vår omvärld.  Om ljus är en vågrörelse eller en partikelström – beror på med vilken metod vi ser på ljus. Med en viss metod är det en ström av fotoner med en annan metod är det en vågrörelse – helt oförenligt – men ljuset har båda dessa egenskaper. Därför måste den som forskar – jag har själv doktorerat i genetik på SLU – alltid mycket noggrant beskriva sin metod. De resultat man presenterar gäller bara för denna metod.

Detta blir förstås ännu mer självklart när vi diskuterar mer komplexa frågor. Ta ett exempel uttalandet: ”Kärnkraft är bra för miljön”. Det kan ju inte betraktas som en sanning utan det beror på. Beror på vad då kan man fråga sig. Det beror helt enkelt på med vilken metod vi som individer betraktar energi- och miljöfrågan. Personligen – som gammal Linje 3-kämpe – skulle jag förstås anse att uttalandet om kärnkraft är falskt. Ett annat ord för ”metod” skulle i detta fall vara ”värderingar”. Våra värderingar är vår metod att se på världen och är i väldigt många fall helt avgörande för vad vi ska betrakta som rätt eller fel. Och det är just i detta avseende som alla vi som uppskattar ekologiskt jordbruk skiljer oss från professorerna på SLU. En grundläggande värdering hos professorerna (som jag förmätet nog ger mig på att tolka) är att ”Allt är tillåtet som gynnar slutresultatet” eller med andra ord ”Ändamålet helgar medlen”. Detta gäller såväl om man vill maximera produktionen som om man vill utveckla ett långsiktigt hållbart jordbruk. Med andra ord kan man säga att professorerna anlägger ett konsekvensetiskt synsätt på sin forskning.
I motsatts till det har många av oss som uppskattar ekologiskt jordbruk en annan grundläggande värdering som går ut på ”Allt är inte tillåtet”. Det finns saker som vi av principiella skäl inte tycker är OK. Det är till exempel inte OK att spruta gift på mat. Det är inte OK att manipulera arvsmassan hur som helst (GMO). Man kan säga att vi som gillar ekologiskt jordbruk till viss del anlägger ett pliktetiskt synsätt på jordbruk. Det ekologiska jordbruket finns helt enkelt i ett annat system jämfört med industrijordbruket.

Diskussioner om vad som är bäst av de olika odlingsformerna är således inte en lantbruksteknisk fråga – det är en filosofisk fråga. Och när det gäller filosofi är dessvärre professorerna på SLU lika illa rustade som de flesta andra medborgare, eftersom utbildningen i vetenskapsteori är obefintlig på SLU.

Min tes är att det självklart behövs mer forskning för att utveckla det ekologiska jordbruket. Men den forskningen måste bedrivas inom det system som utgörs av det ekologiska jordbrukets grundläggande värderingar. Och då dessa värderingar inte är förenliga med de värderingar som råder på SLU så måste denna forskning bedrivas på annan plats. Annars riskerar forskningen att fastna i pseudodebatter om vilken odlingsform som är bäst. /johan

Vi blir uppriktigt glada när vi hör att det var ett analysfel som ledde till den felaktiga slutsatsen att Kung Markattas gröna te innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. Men dessvärre har ju Kung Markatta redan lidit skadan eftersom det här var en nyhet som media älskar. Därför gör även vi vårt bästa att sprida korrekt information. Så här står det i skrivelse från KRAV:
”KRAV har åter godkänt Kung Markattas Grönt te enligt nedanstående:Aranea har erhållit resultatet från nya prover som har tagits på det gröna teet. Analysrapporten visar att både A och B proven inte innehåller halt av azinfosmetyl varför Aranea Certifiering AB har beslutat om att åter godkänna Grönt Te med produktnummer 35834 för KRAVmärkning och försäljning. Med vänlig hälsning, Ylwa Rifve, Revisor/Processägare”

Du kan således helt lugnt fortsätta att dricka Kungs Markattas gröna te. /johan

Vi certifierar våra produkter enligt KRAV-reglerna och vi betalar KRAV för att få använda märket. Vi skulle kunna nöja oss med att certifiera enligt EU:s förordning för ekologisk produktion och utan kostnad använda EU:s logotyp för ekologiskt jordbruk. Men vi anser att den relativt höga kostnaden som det innebär att använda KRAV-logan ändå är värt pengarna. Men i en tid med hård prispress från våra kunder måste vi självklart se över alla våra kostnader. Och om vi ska fortsätta att använda KRAV-logotypen så måste KRAV tydligare profilera de mervärden som KRAV står för.

Ett sätt kan vara att göra som KRAV:s danska motsvarighet, Økologisk Landsforening. De offentliggör idag en ”Klimatstrategi för ekologiskt jordbruk” rapporterar EKOWEBB. Strategin består av nio nya målsättningar och handlingspunkter som ska placera danskt ekologiskt jordbruk i klimateliten.

”Fossil energi utfasas helt, produktionen av energi ska stiga markant och ekologiskt jordbruks unika möjlighet för lagring av CO2 i jorden ska utnyttjas ännu bättre” står det bland annat i strategin.

– Vi ska bygga vidare på det ekologiska jordbrukets många styrkor för att skapa världens mest klimatvänliga jordbruk, säger Evald Vestergaard som är vd för Økologisk Landsforening.

Enligt Økologisk Landsforening lagrar det ekologiska jordbruket 6-700 kg mer CO2 per hektar än det konventionella jordbruket och hänvisar även till försök från Rodale Institute i USA som visat att ekologiska brukningsmetoder skulle binda upp till 40 procent av den utsläppta koldioxiden i atmosfären, om hela världens jordbruk skulle bli ekologiskt. Även studier i Järna av Artur Granstedt visar på ekologiskt och biodynamiskt jordbruks möjligheter att binda kol i marken.

Låt oss hoppas att KRAV inspireras av Økologisk Landsforening. Men det räcker inte med att utforma nya regler för KRAV-bonden. De mervärden man skapar genom nya regler måste också marknadsföras så kunderna förstår och i vissa fall också är beredda att betala för dem. /johan