Baljväxter, smart mat för en bättre miljö

Vall

Ur ekologisk synvinkel är det supersmart att äta baljväxter. Baljväxter är en så kallad närande gröda som kan fixera kväve från luften och gödsla både sig själv och andra grödor som senare odlas i samma jord. De kräver heller inte så stora resurser, varken i form av gödsel, odlingsyta eller bevattning. Baljväxter passar bra för ekologisk odling och bidrar till biologisk mångfald.

Baljväxter skiljer sig också  markant från andra vegetabilier genom sin höga proteinhalt. Därför fungerar de som ett gott komplement eller en god ersättare för kött och är därför viktiga ur en klimatsynpunkt.

/Divya Jagasia

 

Hur tillagar man baljväxter på bästa sätt?

Bruna-bonor-2-1024x679.jpg

Baljväxter har ett naturligt överlevnadsskydd för att inte bli uppätna av djur och för att inte gro så fort. Skyddet är en slags bioaktiv komponent som bland annat förhindrar näringsupptaget, gör baljväxterna svårsmälta och kan ge oss människor problem med gaser i magen. Därför är det viktigt att få bort dessa ämnen vid tillagningen.

Blötläggning, skalning, rostning, kokning, groddning och fermentering är olika sätt att hantera bioaktiva komponenter och göra bönorna, ärterna eller linserna mer tillgängliga för oss. Oftast räcker det dock att blötlägga och koka ordentligt.

SÅ HÄR GÖR DU

1. Skölj bönorna ordentligt och blötlägg dem i minst dubbel mängd vatten i 12-24 timmar. Det är smart att lägga bönorna i blöt kvällen innan och sedan tillaga dem till middag dagen efter. Ju längre bönorna ligger i blöt desto kortare blir koktiden.

2. Skölj bönorna igen i kallt vatten.

3. Koka sedan upp bönorna med nytt vatten. Använd 3 delar vatten till 1 del bönor. Sänk värmen till lägsta nivån och lägg på ett lock. Efter 15 till 20 minuter kan du börja kolla om bönorna har blivit mjuka. Det gör du lättast genom att plocka upp en böna från koket och bita i den. Är den inte mjuk så låter du bönorna koka vidare. Ställ en klocka på 10 minuter och kontrollera igen. Upprepa detta tills bönorna är riktigt mjuka, de ska inte vara al dente. Koktiden varierar beroende på bönsort, blötläggningstid, kokkärl och lagringstid.

4. Har du en mycket känslig mage kan du skölja av bönorna i kallt vatten även efter kokningen.

Kokta bönor håller sig i kylskåpet upp till en vecka. De kan med fördel frysas in. Här hittar du Saltå Kvarns alla bönor, linser och ärter. Och vill du ha inspiration kan du läsa bland våra bönrecept.

/Divya Jagasia

Pimpa din hummus

Var med och tävla med ditt godaste hummusrecept!

Hummus är enkelt, gott och kan varieras på så många olika sätt och passar som tillbehör till många maträtter.

Vi vill veta ditt godaste recept! Ta en bild och ladda upp på Instagram, tagga med #pimpadinhummus och @saltakvarn.
Vi vill ha ditt bidrag senast den 6 maj. Lycka till:)

Vinnaren kommer få ett urval av vårt sortiment av bönor och linser.
För mer information och tävlingsregler se vår hemsida: http://www.saltakvarn.se/pimpa-din-hummus/

Kikarter_torra

 

 

Solrosen – ett litet universum av blommor

Åsa Lindeblad och solros.JPG

Solrosen – Helianthus annuus – är en häftig växt. Med sin stora gula blomma och sitt höga skaft förstår man varför den har fått sitt namn. De enorma blommorna liknar solar som alla vänder sig åt samma håll. När man kommer närmare ser de nästan ut som duschmunstycken som bugar sig mot marken. Att de överhuvudtaget kan stå upprätt är nästan märkligt. Om man ska vara petig så är faktiskt solrosen inte en blomma, utan massor av blommor som sitter tillsammans. Och varje befruktad blomma blir ett frö – en solroskärna.

Solrosen kommer ursprungligen från Syd- och Nordamerika och jag har läst att Columbus tog med sig solrosfrön tillbaka till Europa. För indianerna i Nordamerika var solroskärnor en viktig del i kosten. De använde även andra delar av växten för medicinska ändamål. Numera odlas solrosen både som trädgårdsväxt och till livsmedel på många håll i världen. Annan kuriosa om solrosen är att den vänder sig efter solen. Det kan man se tydligt på ett fält av solrosor – när alla blommor pekar åt samma håll likt solfångare som vrider sig för att få bästa solläget.

Efter blomningen bildar solrosen frön – solroskärnor. Vid skörden skärs blommorna loss från stjälken och solroskärnorna tas loss från blomman. Solroskärnorna läggs på tork i solen för att få den rätta vattenhalten. Det som är kvar av blomman läggs också på tork, för att kunna användas som bränsle. Även stammen används ibland som bränsle. Under mina besök hos våra leverantörer är det alltid spännande att lära sig mer om hur de olika delarna av växten används.

Precis som andra frön rensas solroskärnor först en gång ute vid fältet. Då används enkla redskap och vinden som hjälp.

Saltå Kvarn har sålt ekologiska solroskärnor sedan 2004. Under den tiden har vi tagit hem prover på solroskärnor odlade på många olika platser. Det som vi har lärt oss är att vi tycker att solroskärnor odlade i Kina är mycket goda och vackra att se på. Därför har vi solroskärnor från Kina tills dess att vi hittar solroskärnor med ett annat ursprung som är lika bra eller bättre.

Solroskärnor är lite nötiga i smaken och de går att använda till många olika saker – i bröd och kakor, i müsli eller grötblandningar, lätt rostade på sallad eller som en ingrediens i olika maträtter. Pesto gjord på solroskärnor är en av mina favoriter.

En rolig sak med solroskärnor, som vi också får mycket frågor om, är att solroskärnor blir gröna om man använder bakpulver eller bikarbonat i degen. När brödet bakas sker en kemisk reaktion mellan bikarbonaten och solroskärnorna som gör solroskärnorna gröna. Det är helt ofarligt, men ser lite konstigt ut.

Om man har en trädgård, så går det bra att odla solrosor. Blommorna sprider inte bara glädje till oss människor genom att förgylla vår vardag, utan kan också förse småfåglarna i trädgården med frön framåt hösten.

Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes  besök i Kina. Detta är del 6. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här:  I en galax långt, långt borta , del 3 här: Mat odlas av människor och del 4 här: Bovete, urgammalt frö på frammarsch och del 5 här: Hirs – gräs utan gluten.

Varför är det så bra att äta baljväxter?

Bönhjärta.jpgJag får ofta frågor om varför det är så bra att äta baljväxter. Det finns såklart många svar på den frågan. Ett av dem är baljväxternas hälsofördelar. Jag ska försöka redogöra för dem nedan.

Bönor, ärter och linser är mycket näringsrika. De innehåller bra protein, har låg fetthalt, komplexa kolhydrater och de är rika på fiber. De innehåller också vitaminer som folsyra, riboflavin, tiamin och niacin. Groddar du dem blir de också rika på vitamin C. Baljväxter är också rika på mineraler som järn, zink, magnesium, kalium, kalcium, fosfor och de innehåller även fytokemikalier.

Äter du en varierad kost med olika sorters baljväxter, spannmål, grönsaker, nötter och frön behöver du inte oroa dig för att få i dig tillräckligt med protein. Baljväxter kan ersätta kött för dig som vill minska din köttkonsumtionen eftersom de innehåller både protein och järn. Järnupptaget ökar när man äter baljväxter tillsammans med någonting som innehåller C-vitamin eller något fermenterat, som t ex surkål och kimchi. Proteinhalten varierar mellan de olika sorterna, sojabönan är en av de baljväxter som innehåller mest protein.

Baljväxter innehåller mycket kostfiber som enligt många studier har visat sig kunna förebygga olika sjukdomar och även sänka kolesterolhalten i blodet. Dessutom kan bönor, ärter och linser stabilisera blodsockret eftersom de bryts ner långsamt och ger en skön mättnadskänsla. Detta är bra både för den som vill gå ner i vikt och för diabetiker. Baljväxternas fiber fermenteras i tarmen vilket bidrar till en bra tarmflora, stärker immunförsvaret och minskar risken för vissa typer av cancer.

Mer information om detta kan du hitta hos Baljväxtakademin och på FN:s hemsida.

Källa: Livsmedelsverket, Legumes: Health Benefits and Culinary Approaches to Increase Intake, doi: 10.2337/diaclin.33.4.198 Clinical Diabetes October 2015 vol. 33no. 4 198-205.

/Divya Jagasia

Hirs – gräs utan gluten

Hirs

Det är trots allt inte bara kor som äter gräs. En stor del av Jordens befolkning äter gräs för att bli mätta. Hirs, majs, ris och vete är gräs. Men vi äter så klart inte strået, utan fröna. Till skillnad från vete, råg, korn och dinkel så innehåller hirs, majs och ris inte gluten. Hirs är ett samlingsnamn för en grupp gräs – det är alltså inte en art, utan består av en hel grupp arter med olika utseende och egenskaper.

Innan jag började arbeta på Saltå Kvarn begränsade sig min kunskap om hirs till hirskolvar som jag matade mina undulater med när jag var liten. Nu vet jag lite mer, men långt ifrån allt.

Den sort som Saltå Kvarn säljer är så kallad vipphirs, Panicum miliaceum. Vipphirs tros ursprungligen komma från centrala eller östra Kina och den odlas sedan mycket länge ibland annat i Asien och Afrika. Hirs är fortfarande en mycket viktig gröda i vissa delar av Afrika och Asien. Det beror bland annat på att hirs kan odlas på jordar där andra grödor inte är lämpliga. Hirs växer till exempel bra på torra jordar.

En annan sorts hirs är kolvhirs, Setaria italica. Även kolvhirs tror man kommer från östra Kina.

Hirs nyskördat

Som många andra grödor i Inre Mongoliet skördas hirsen för hand. Den läggs sedan i små högar och får torka på åkern.

Sedan samlas hela axen in och transporteras till en plats där flera odlare samlar sina grödor. När hirsen är torr använder man mycket enkla metoder för att skilja fröet från resten av växten. Med vindens hjälp grovrensas sedan fröna och läggs i en ren säck.

Hirs har ett hårt skal runt varje frö. Precis som med bovete transporteras hirsen till en anläggning där hirsen skalas och rensas ytterligare.

I Kina äter man nudlar av hirs, men även gröt. En vanlig frukost i vissa delar av Inre Mongoliet är hirsgröt. En morgon under mitt besök i Inre Mongoliet bestod min frukost av hirsgröt och te med getmjölk. Hirsgröten var en mild och behaglig start på dagen. Det speciella teet hade jag något svårare att tycka om.

Jag har många härliga matminnen från min mormor. Men jag tror att hon skulle ha tittat lite misstänksamt på hirs precis som hon gjorde när hon serverades ris. Så i det här fallet kan jag inte följa Michaels Pollans råd att bara äta mat som min mormor känner igen som mat. Så förutom att rekommendera dig – om du inte redan har gjort det – att prova hirs, så vill jag tipsa dig om att läsa Michael Pollans bok ”Till matens försvar”.

Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes  besök i Kina. Detta är del 5. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här:  I en galax långt, långt borta , del 3 här: Mat odlas av människor och del 4 här: Bovete, urgammalt frö på frammarsch

Saltå Kvarn rekryterar baljväxtexperten Divya Jagasia

Divya Jagasia Saltå Kvarn.jpg

Saltå Kvarn stärker sin kompetens inom området bönor, ärter och linser genom att rekrytera kostvetaren Divya Jagasia. Divya är också ordförande för Baljväxtakademin och hennes uppdrag på Saltå Kvarn är att sprida kunskap och inspiration om baljväxter.

Divya är född i Indien och uppvuxen i USA. När hon flyttade till Sverige för sex år sedan upptäckte hon att svenskarna inte alls äter baljväxter på samma sätt som i Indien.

-I Indien äter man inte bara baljväxter som vardagsmat, utan även till fest och bröllop. På mina resor till Indien och USA brukar jag samla jag på mig recept och inspiration som jag gärna vill sprida vidare. Baljväxter är fantastiska, de är bra för miljön, bra för hälsan, bra för plånboken och så är det ju så gott!, säger Divya.

På Saltå Kvarn arbetar Divya bland annat med en pågående bönkampanj och med att ta fram ett nytt smörgåssortiment till Saltå Kafé. Hon kommer också att hålla i workshops och göra filmer för att visa på den mångfald baljväxter representerar och inspirera till nya sätt att tillaga dem.

-Vi är otroligt glada över att ha fått Divya hit till Saltå Kvarn. Hon är en riktig bönfantast och hon är precis den vi behöver för att lyfta vårt stora sortiment av bönor och linser. Extra kul är att hon kommer till oss under året som FN har utsett till Year of pulses, säger Susanne Skånberg, marknadschef Saltå Kvarn.

Divya Jagasia är utbildad till kostvetare på Uppsala universitet. Hon är ordförande för Baljväxtakademin och håller även kurser om baljväxter på Medborgarskolan i Stockholm på olika teman som indisk mat, mexikansk mat och New York brunch.

Saltå Kvarn är sponsor av Baljväxtakademin som är en ideell förening som vill sprida kunskap om och främja odlingen av  baljväxter, samt öka konsumtionen av dem i Sverige.