Rösta fram EU-logan för ekologisk mat

EU-kommissionen inbjuder till omröstning om den nya EU-logan för ekomat. Den första logan man tog fram var alldeles för lik den tyska dagligvarukedjan ALDI:s ekomärke. Denna gång har designstudenter lämnat över 3 400 förslag. En tremanna jury har plockat ut tre finalister. Nu är det upp till folket att avgöra vilka av de tre som ska pryda alla ekologiska produkter som tillverkas i Unionen. Här kan du rösta. Vinnaren får 6 000 Euro men skriver över all upphovsrätt på EU.

Den nya logan ska pryda alla ekologiska livsmedel från och med 1 juli 2010. Det finns vissa möjligheter till dispens. Vi på Saltå Kvarn är inte helt roade av sådana här påfund. Vi kommer att behöva göra om samtliga av våra förpackningar – och det kostar en hel del. Samtidigt blir det aktuellt för oss att ta ställning till hur vi gör med KRAV-märket. Till skillnad från EU-logan så kostar KRAV-märket ganska mycket pengar. Vad tycker du? Bör vi behålla KRAV-logan på våra förpackningar? /johan

ps det är inte vi som har valt färgen, även om den är kusligt lik vår blogg ds

12 tankar på “Rösta fram EU-logan för ekologisk mat

  1. alicia

    av estetiska skäl är jag mycket tveksam till alla varianter av EU-loggan. Alla tre är helt enkelt förfärliga. (Därtill kommer färgen att skära sig alldeles hemskt med vissa av era förpackningar.)

    Jag är nog egentligen ganska trött på alla märkningar som ändå inte står för så särskilt mycket. EU-eko säger väl fortfarande inte särskilt mycket om djurhållning och därmed förknippade frågor (etik? djurrätt?). KRAV är ju däremot ganska väl inarbetat — och har väl bättre regler för djurhållning än vad EU-eko-märkningen (hittills) haft.

    Och sen passar förstås både KRAV- och Demeter-märket bättre på förpackningarna. Rent estetiskt alltså. KRAV-märket är enkelt, Demeter-märket är snyggt. Att klämma in alla tre märkena — varav ett kommer vara gräsligt fult och skära sig färgmässigt — kommer ju inte se klokt ut.

    Sen kan man ju fråga sig om ni behöver alla de där märkningarna. Jag menar, kanske varumärket är starkt nog utan dem. Demeter-märkningen är dock en sak för sig, den är speciell. Därefter känns ändå KRAV-märkningen viktigare än EU-eko.

    Svara
    1. ununger Inläggets författare

      Hej Alicia,
      EU-logan är dessvärre inte frivillig – den kommer vi inte ifrån. De två övriga kan vi göra som vi vill med. Jag skulle nog kunna tänka mig att skippa båda i en framtid. En vacker dag kanske det inte behövs en tredje part som ska bekräfta att vi gör det vi säger. /johan

      Svara
  2. lenaekman

    Oj då, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka……men den med kossan kan man inte ha. Tänk bara hur många som kommer att undra om det finns kött i apelsinjuicen…….
    //Lena

    Svara
  3. alicia

    @ ununger — åh, så den är inte frivillig… jisses.

    @ lena — det är det där som kallas fruktkött, kanske?

    Svara
    1. ununger Inläggets författare

      Om man ska använda ordet ekologiskt efter 1 juli 2010 så måste EU-logan hängas på.

      Svara
      1. alicia

        Vilket innebär att man inte heller kan använda KRAV-märkningen utan att använda EU-märkningen. Och regeln gäller väl inte bara ekologisk — utan även organic/biologique m fl beteckningar. Men om jag fattar saken rätt så måste den inte sättas på produkter som är importerade från länder utanför EU, även om produkten marknadsförs som ekologisk.

        Men biodynamisk, både beteckningen och dess definition, är ju fortfarande utanför EUs inflytandesfär. Eller, jag menar att den borde vara det (och detsamma gäller för Demeter-märkningen förstås), trots att regeln om ekomärkningen är rätt vittgående och opreciserad:

        “Any terms such as organic, bio, eco, etc., including terms used in trademarks, or practices used in labelling or advertising liable to mislead the consumer or user by suggesting that a product or its ingredients satisfy the requirements set out under this Regulation shall not be used for non-organic products.”

        Alltså, vilken djupt intressant fråga. Den innehåller ju en massa saker. Definitionen och dess tolkning, först och främst. EUs makt- och kompetensanspråk. Alternativa märkningar som redan är registrerade och har en delvis fundamentalt annorlunda inriktning som EU-def. men som i viss mån överlappar.

        Går man till EUs hemsida för det här eko-märknings-projektet kan man inte finna att ordet ”biodynamic” (eller ”bio-dynamic”) nämns en enda gång. Det kan hända att man måste gå djupare in i förarbeten för att utröna hur vittomspännande paragrafen är avsedd att vara.

        Alltså, jag är lite knasig, men jag finner det utomordentligt intressant att fundera på hur den här EU-regeln skulle tolkas i förhållande till just biodynamiskt och till Demeter-märkningen, i det mycket hypotetiska fallet att biodynamiska odlare/producenter helt avstod från att använda beteckningen ekologisk/organic på sina produkter.

  4. Ålänning

    Det är som vanligt med EU, man får ta det minst onda. Vi skall hoppas att det inte är någon i Bryssel som får för sig att det skall kosta. Då blir det dyrt!

    Svara
  5. Antonius

    Tycker inte designen var så farlig, däremot kommer det bli jobbigt med färgerna.
    Man skulle ju kunna sluta använda ordet ekologisk, måste ju finnas andra ord man kan använda istället t ex – Av det naturen ger och inget annat.

    Svara
  6. alicia

    Bah. Så här skulle mitt svar ha sett ut, den misslyckade kommentar 7 ovan (@ ununger, kommentar 6):

    Vilket innebär att man inte heller kan använda KRAV-märkningen utan att använda EU-märkningen. Och regeln gäller väl inte bara ekologisk — utan även organic/biologique m fl beteckningar. Men om jag fattar saken rätt så måste den inte sättas på produkter som är importerade från länder utanför EU, även om produkten marknadsförs som ekologisk.

    Men biodynamisk, både beteckningen och dess definition, är ju fortfarande utanför EUs inflytandesfär. Eller, jag menar att den borde vara det (och detsamma gäller för Demeter-märkningen förstås), trots att regeln om ekomärkningen är rätt vittgående och opreciserad:

    “Any terms such as organic, bio, eco, etc., including terms used in trademarks, or practices used in labelling or advertising liable to mislead the consumer or user by suggesting that a product or its ingredients satisfy the requirements set out under this Regulation shall not be used for non-organic products.”

    Alltså, vilken djupt intressant fråga. Den innehåller ju en massa saker. Definitionen och dess tolkning, först och främst. EUs makt- och kompetensanspråk. Alternativa märkningar som redan är registrerade och har en delvis fundamentalt annorlunda inriktning som EU-def. men som i viss mån överlappar.

    Går man till EUs hemsida för det här eko-märknings-projektet kan man inte finna att ordet ”biodynamic” (eller ”bio-dynamic”) nämns en enda gång. Det kan hända att man måste gå djupare in i förarbeten för att utröna hur vittomspännande paragrafen är avsedd att vara.

    Alltså, jag är lite knasig, men jag finner det utomordentligt intressant att fundera på hur den här EU-regeln skulle tolkas i förhållande till just biodynamiskt och till Demeter-märkningen, i det mycket hypotetiska fallet att biodynamiska odlare/producenter helt avstod från att använda beteckningen ekologisk/organic på sina produkter.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s