Kategoriarkiv: Våra leverantörer

Hög biologisk mångfald på gården Lida

Lida boningshus

På den vackra gården Lida utanför Nyköping bor Carl och Julia Lindeborg med sina två barn. På 74 hektar skog, mark och åkrar driver de en ekologisk kretsloppsgård. I år odlar de havre på sina åkrar som till hösten kommer att bli till havregryn på Saltå Kvarn.

Damm

På gården görs många åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Här har man till exempel restaurerat en gammal damm, för att ge plats åt vattenlevande djur som salamandrar och grodor. Vattnet i dammen används också för att bevattna odlingarna.

Skog

Man arbetar också aktivt på gården för att återställa gammal hagmark. Genom att ta bort en del granar släpper man in ljus bland träden vilket gynnar både djur och växter. Högar av ris lämnas kvar på marken för att ge bo till vilda bin och humlor.

Havre

Så här långt har havren vuxit nu i början av juni.

Strand_2

Nere vid den lilla sjön har många träd tagits bort för att få fram strandängen. Här kan granngårdens kor beta. Vissa partier av lövträd har fått stå kvarn för att gynna fågellivet.

Vall

På vissa åkrar odlas vall. Det är bland annat klöver, gräs, kummin och cikoria. Vallen berikar jorden och ger också mat till gårdens djur.

Får

På gården finns 12 får av svenska lantrasen Åsenfår.

Höns

Hedemorahönsen trivs bra på gården.

Porträtt_2 - Kopia

I september är det tre år sedan Carl och Julia tog över gården. Carl arbetar vid sidan av gården som inspiratör, föreläsare och författare. Julia är yogalärare och certifierad permakulturdesigner. De drömmer om att bygga om den gamla ladan på gården för att kunna ta emot gästande grupper. Är du nyfiken på deras liv på gården kan du följa deras blogg Framtidsgården eller på Instagram framtidsgarden.

Åker

Tillsammans med våra svenska odlare har Saltå Kvarn arbetat fram en verktygslåda för en bättre planet. Den innehåller olika åtgärder som kan göras på gården för en ökad biologisk mångfald och bättre miljö. Åtgärderna ger poäng som förvandlas till pengar. Ju fler miljöförbättrande åtgärder det görs desto mer betalar Saltå Kvarn per kilo spannmål. På gården Lida finns många på sådana här projekt. Dammen, strandåkern, återställning av hagmark, att lämna högar av ris till insekter är några exempel. Man har också planterat en skogsträdgård och en bärodling. Och odlas inget annat så täcks öppna ytor av ettåriga blommor. Vilket berikar jorden och gör gården än mer vacker.

/Jennifer

Så Framtiden 2015

Lördagen den 9 maj bjuder Holger van der Woude in till sådd av havre på hans gård, Yttereneby i Ytterjärna. Sådden äger rum kl 10.00 och det är en trevlig vårutflykt för både stora och små, så ta med familj och vänner.

Program:
• Öppningstal av Maria Flock Åhlander, Ekobanken
• Gemensam sådd
• Tipsrunda
• Visning av den nya ladugården

Fika finns att köpa, så ta med kontanter:)

Syftet med Så framtiden är att ta tillbaka odlingsinitiativet till odlaren och konsumenten och det är en positiv aktion mot GMO*. Initiativet är öppet för alla och man får även anordna egna Så Framtiden. Läs mer på saframtiden.se

Ladda ner programmet: Så framtiden 2015
Här hittar du: Vägbeskrivning 

Så framtiden 2015

 

 

 

På besök hos Järna Rosteri

IMG_7663Mitt i ett industriområde i Järna hittar man Järna rosteri, ett relativt nystartat företag som drivs av två riktiga kaffeälskare, Robin Wilson och Joel Kornfeld. De har fokus på rosterihantverk, ekologi och galet gott kaffe. Tidigare i veckan hälsade vi på hos dem och fick se hur råbönor förvandlades till väldoftande rostat kaffe.

IMG_7660

Den råa kaffebönan är grå och hård. Bönorna köps in från ekologiska odlingar världen över. Robin och Joel är noga med att välja gårdar där de sociala förhållande för odlarna är goda.

IMG_7656

Kaffebönorna rostas sedan i 1000 sekunder. Det är en ganska lång rostningstid, vilket gör att smakerna hinner utvecklas ordentligt. Robin berättar här för oss att kaffet knäpper till under rostningen, precis som popcorn. När knäppandet hörs är rostningen nästan klar.

IMG_7664

Under rostningen kontrolleras bönorna. Här kan man se att de börjar få färg.

IMG_7666

När bönorna rostat klart kyls de snabbt ner för att rostningsprocessen ska stanna av. Med kritiska ögon letar kaffemakarna efter defekta bönor eller brända bönor som fastnat i rosten. Dessa plockas bort för hand.

IMG_7681

Bönorna passerar sedan en rens som tar bort eventuella stenar. Sen är kaffet klart!

IMG_7686

Vi fick provsmaka kaffebönor från olika länder och de visade sig vara stor skillnad i smak och fyllighet. Ofta blandar man olika bönor för att få till den kvalitet och smak man eftersträvar.

Kaffe

Vi har förmånen att sälja två kaffe från Järna rosteri. En espresso med hela arabicabönor från Brasilien, Etiopien och Peru. Det har en mjuk men intensiv smak och tydliga toner i eftersmaken. Vi har också ett malet bryggkaffe på bönor från Etiopien och Mexico. Det smakar mjukt, fylligt och härligt blommigt! Kaffet säljs i våra egna butiker.

/Jennifer

 

 

Att plocka russinen ur kakan

IMG_0933

Läs Åsa Lindeblads härliga skildring av hennes besök hos våra russinodlare i Turkiet förra sommaren:

I förra veckan var jag på besök hos våra två leverantörer av torkad frukt. Nu pågår skörden av druvor och det gav oss en chans att se skördearbetet, träffa druvodlare och se hur russinen sorteras och packas.

IMG_1310

Saltå Kvarns ekologiska och KRAV-märkta russin odlas runt staden Izmir i Östra Turkiet. Druvorna som ska bli russin är små kärnfria gröna druvor som växer i täta klasar. De är mycket goda att äta färska. Druvorna är söta och deras goda smak framhävs när jag äter dem solvarma direkt från vinrankan.

IMG_1308

Att torka druvor till russin är inget nytt påfund. Redan några årtusenden före år noll upptäckte människan att torkade vindruvor var ett bra livsmedel. Man tror att russin upptäcktes av en slump, att någon smakade på de torkade druvorna som blivit kvar på vinrankan. Många russin torkas numera i ugn, men när russin soltorkas – som Saltå Kvarns – är principen fortfarande i stort sett densamma som när metoden togs fram.

IMG_1322

Skörden är ett hårt arbete. Först plockas druvklasarna från vinrankan. Sedan läggs druvklasarna på en presenning utomhus i solen för att torkas. Oftast ligger presenningen utbredd mellan fälten av vinstockar, för att förenkla skörden. Druvklasarna måste placeras på rätt sätt på presenningen, annars torkar inte druvorna ordentligt. I solen får sedan druvorna torka i mellan fem och tio dagar. När de är ordentligt torkade separeras russinen från stammen på druvklasen med hjälp av ett specialredskap som på långt håll ser ut som en gräsklippare. När russinen har trillat loss från stammen används en kratta för att kratta upp de lösa stammarna. Kvar blir grov-rensade russin som samlas ihop och läggs i plastbackar för vidare transport till tvättning och sortering.

IMG_0957

Odlarna som vi träffar berättar att skörden är dålig i år, ungefär 40 procent lägre än förra året. Orsakerna till den lägre skörden är att det var kallt under april månad. Sedan drabbades också vissa regioner av regn som ytterligare påverkade skörden negativt. Många som odlar druvor skördar sina egna druvor med hjälp av släkt och vänner. Andra hyr in hjälp från säsongsarbetare. Precis som i många andra länder är säsongsarbete vanligt i Turkiet vid skörd. Många säsongsarbetare i Turkiet kommer från Anatolien och reser runt fyra månader om året och arbetar med skörden av olika frukter och grönsaker. Hela familjen följer med och familjen bor i hus eller tält. I anslutning till tälten står portabla toaletter och familjerna odlar grönsaker till husbehov. Om familjen är kvar när skolan börjar får barnen, fram tills de ska åka hem igen, gå i den lokala skolan. Det är ett tufft liv, men genom fyra månaders arbete kan familjen få en bra försörjning för hela året.

IMG_0887

När russinen är torkade transporteras de till en anläggning där de tvättas och sedan sorteras i olika steg. Det är stjälkar som ska tas bort och eventuella stenar som ska sorteras bort. Sorteringen sker både med hjälp av olika maskiner, men även för hand.

I Sverige kallar vi ofta alla torkade vindruvor russin, men det finns flera olika sorters torkade vindruvor. De russin som Saltå Kvarn säljer är så kallade Sultanas eller Sultanrussin. En annan sorts russin är Thompsonrussin. Thompsonrussin kallar man i Turkiet rätt och slätt för – russin.

????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Vad är det för skillnad på Sultanrussin och Thompssonrussin? Det är samma sorts druva. De växer på samma plats. Det enda som skiljer dem åt är att innan man ska torkar Sultanrussin, så doppar man druvorna i en blandning av olivolja, vatten och kaliumkarbonat (pottaska). Doppingen gör att vaxet på druvorna blir lite tunnare och druvorna torkar fortare och får sin karaktäristiska färg och sötare smak. Om man inte doppar russinen utan låter dem torka direkt får man Thomsonrussin.

De är mörkare och har en annan smak än Sultanrussin. Jag har försökt att få veta mer om hur doppningen kom till, men jag inte hittat något bra vetenskapligt svar på min fråga. Min gissning är att man av en slump råkade doppa vindruvor i träaska och upptäckte vilken skillnad det blev. Och jag håller med – det är skillnad på russin och russin. Det gäller att plocka rätt russin ur kakan.

Åsa 10x15

 

 

 

Åsa Lindeblad, kvalitetschef Saltå Kvarn

Tack alla spannmålsodlare!

Under den senaste månaden har vi lyft fram några av de spannmålsodlare som levererar spannmål till vår kvarn. Vi tycker att de förtjänar att lyftas fram som hjältar för deras arbete och engagemang. Tack även till alla er andra som vi inte hunnit lyft fram, ni är hjältar även ni:)

Holger, hjälte

Louise och Curt, hjältar

Bengt och Eva, hjältar

Helena Askling, hjälte

 

facebook hjältar-jubileum

Saltås hjältar
Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt
50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Bengt och Eva – ni är våra hjältar!

När Bengt och Eva Eriksson tog över Täby Gård tog det inte lång tid innan de ställde om till ekologisk odling. Jorden kändes då helt död och Bengt var mycket oroad. Hans verkliga tro på ekologisk odling kom när han efter 3 år som ekologisk odlare fick uppleva att fiskmåsarna återvände till gården. Då var jorden full av liv och maskar!

Bengt och Eva Eriksson

Bengt och Eva Eriksson är tredje generationen som bor på Täby Gård. Gården började brukas av Bengts farfar redan 1931. Gården har 80 hektar mark och 80 hektar skog, men totalt brukar man 140 hektar mark. Havre och vårvete har varit de grödor som odlats fram tills i år när det även har tillkommit höstvete och åkerbönor.

Miljön är viktig för de båda, att det är liv på gården. De vill att gården utvecklas och lär sig nya saker hela tiden av gårdens förändringar och förnyelse. När höstvetet började spira tidigt i vår ställde Bengt sig på knä i fältet och han berättar entusiastisk att han aldrig sett så många skalbaggar och insekter, det fullkomligt myllrade. Den biologiska mångfalden är viktig och går hand i hand med jordbruket och parets andra passion som är vilt och skogsbruk. De gynnar livet för vilten med bland annat naturbeten. Fokus är att djuren i naturen ska må bra och att de ska få leva vidare så naturligt som det går. De matar på flera ställen för att de ska ha mat under den kalla vintern och för att de ska trivas i deras skog. Det är främst rådjur, hare, kronhjort, dovhjort, vildsvin och älg.

På gården finns även en flock gutefår. Gutefåret är en unik svensk lantras med de nordeuropeiska kortsvansade fårens särdrag. Eftersom den är utrotningshotad så anser Bengt och Eva att det är viktigt att den får bestå och att deras karikteristiska anor bevaras. Gutefåren får inget kraftfoder, utan lever helt på bete och ensilage och går ute året runt. Produkterna säljs i gårdsbutiken och på marknader där de säljer kött, ull och skinn.

Bengt berättar att han just nu fått hönsgödsel av en granne och han är nyfiken på vad detta kommer innebära för jorden.

Bengt och Eva Eriksson är inspirerande och engagerad i allt de gör, de är nyfikna och verkar för jorden och djuren. Tack! Ni är våra hjältar!

facebook hjältar-jubileum

Saltås hjältar

Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.

Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

 

Axel – du är vår hjälte!

Axel Andersson, hans pappa Daniel och mamma Gunnel odlar bönor på Öland. Bruna bönor är en kulturväxt och en viktig produkt för jorden och för oss. Därför tackar vi dig Axel för att du väljer att odla dessa bönor, du är vår hjälte! 

Alex

Axel Andersson är andra generationens ekoodlare, föräldrarna har drivit Daga Lantbruk på Öland i ca 30 år tillsammans med en heltidsanställd och det var när denne nyligen slutade som Axel lägligt klev in i bilden. Tillsammans driver de nu företaget som är en KRAV-godkänd gård om 100 hektar åker, 50 hektar bete, lite skog, 120 tackor och ett tiotal nötdjur. Gårdens huvudproduktion är växtodling med vall, brödspannmål, morötter och bruna bönor. De bruna bönorna odlas på 10–15 hektar, beroende på hur mycket som efterfrågas och hur det funkar i växtföljden.

Gården ligger strax norr om Färjestaden på Öland. Sorten de odlar heter Stella, Botnia, Katja och Karin. Tack vare sin speciella, regionala karaktär har EU givit dessa sorter den skyddade geografiska beteckningen Bruna bönor från Öland. Bruna bönor passar bra att odla i Ölands ofta lätta, kalkrika jordar och med den enligt nordiska mått lite längre odlingssäsong som det omgivande havet ger. Redan Carl von Linné konstaterade vid ett besök på Öland att öns klimat lämpade sig väl för bönodling. Just den bruna bönan är anpassad till nordiska förhållanden medan flertalet andra bönor kräver varmare klimat.

Ur ekologisk synpunkt finns det för svenska odlingar viktiga fördelar med att ha med bruna bönor i en växtföljd. Det är en närande gröda som kan fixera kväve och gödsla både sig själv och andra grödor senare i växtföljden. Odlingen på Öland är unik, men trots att den svenska bruna bönan odlades redan i mitten av 1600-talet är det en vikande trend för svensk bönodling. 

Bönor skiljer sig från andra vegetabilier genom sin höga proteinhalt. Därför fungerar bönor som ett gott komplement eller en god ersättare för kött, och är därför viktig ur en klimatsynpunkt. Och så är de så goda!  Saltå kvarn lanserade Bruna bönor i februari, läs mer om dessa här: Bruna bönor från Öland

facebook hjältar-jubileum

Saltås hjältar
Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Josefin Uhnbom – du är vår hjälte!

Josefin är vår hjälte för att hon lyckats kombinera samhällsnytta med en utveckling av det moderna svenska köket! Ett starkt engagemang för sociala frågor och stort intresse för mat, blev en lösning på ett samhällsproblem. Du inspirerar oss och andra och är därför en av våra hjältar!

Josefin Uhnbom

Josefin Uhnboms arbete som social entreprenör med verksamheten Provins mat började för ca 3 år sedan då under namnet Food for thought där matlagning blev ett sätt att lösa ett samhällsproblem. I Josefins fall var det att möta den höga arbetslösheten hos utrikes födda kvinnor i Sverige.

Josefin kom från en bakgrund som statsvetare och jobbcoach, där hennes uppgift var att hjälpa arbetssökande att skriva cv:n och att kartlägga arbetsmarknaden.  Josefin såg att det fanns en dold kompetens om matlagning som kunde leva vidare i form av ett riktigt arbete. Med ett stort engagemang och stöd från olika aktörer har Josefin nominerats och vunnit många priser och utmärkelser för sitt arbete.

Provins mat handlar om förädling och försäljning av attraktiva måltider från olika kulturer och att samtidigt ta tillvara på lokala råvaror. De anställda på Provins arbetar hantverksmässigt, från grunden. Utbudet är en av hörnstenarna, där önskan är att bredda synen på vad som är svensk mat.  Visionen är att i framtiden även arbeta med arbetsmarknadstjänster, matlagningskurser, aktiviteter och event.

facebook hjältar-jubileum

Saltås hjältar
Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Anapqui – ni är våra hjältar!

Juan Ernesto Crispin Canaviri, ANAPQUIs president 2012, är en av våra hjältar i Bolivia. Genom sin styrka och sin stolthet för quinoa och sin hemtrakt är han en av de 1.260 odlarna i ANAPQUI som har arbetat för en hållbar ekonomi och social utveckling för odlarna av ekologisk quinoa på Altiplano i Bolivia.

Juan Ernesto Crispin Canaviri

Idag har de flesta hört talas om quinoa och många har smakat det lilla fröet. Men för 30 år sedan var quinoa helt okänt utanför dess hemländer i Sydamerika och hade inte heller något ekonomiskt värde. De bönder som odlade quinoa kunde inte sälja quinoan vidare och på så sätt leva på sin odling. Därför blev många odlare på ALtiplano i Bolivia tvungna att överge sin hemtrakt och flytta till de större städerna. Bland de odlare som fanns kvar på Altiplano fanns idéer om hur de skulle kunna förtvätta quinoan för att lättare kunna sälja den till hushåll som inte hade möjlighet att utföra den tidskrävande tvättningen. 1983 bildades kooperativet ANAPQUI vars mål var att förbättra odlarnas levnadsvillkor – både ekonomiskt och socialt. Kooperativet byggde enkla lösningar där man tvättade quinoan och genom detta kunde man börja sälja den förtvättade quinoan till gruvarbetare i området kring Potosi.

Idag är odlarnas levnadsvillkor är fortfarande hårda, men kooperativet har kommit långt i sitt arbete. Utflyttningen har avstannat och människor flyttar tillbaka till högplatån. Alla odlare i kooperativet sparar tio procent av sin skörd för eget bruk, vilket är mycket viktigt för familjer som bor i avlägsna byar. De resterande 90 procenten säljer odlaren till kooperativet och quinoan förtvättas i kooperativets moderna produktionsanläggning. Kooperativet har också hjälpt till att bygga upp skolor och sjukvård på Altiplano. De arbetar även med produkter där man tar tillvara ull från lamadjuret som är starkt kopplat till odlingen av quinoan.

facebook hjältar-jubileum

Saltås hjältar
Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Aprikosskörd i Malatya

Sara Herza, vår inköpschef har tidigare skrivit här på bloggen om våra aprikoser från Turkiet. Läs gärna hennes fina skildring igen och njut av bilderna från soligare breddgrader! /Jennifer

I staden Malatya i sydöstra Turkiet är en hektisk tid till ända. För en av våra leverantörer, familjen Memur, innebär det att de har skördat frukten från mer än 5000 ekologiska aprikosträd. Det är en nästan ofattbar möda som ligger bakom denna skörd. Varje träd måste skördas vi tre tillfällen. Först mognar frukterna i trädets topp och sedan resterande frukter undan för undan. Gamla tiders metod med att slå på trädgrenarna med träpinnar används fortfarande, men kompletteras sedan några år tillbaka med en traktor som skakar de största träden. För att denna metod ska fungera klättrar en person upp och fäster ett band runt trädets grenar. Varje träd måste skakas i flera olika riktningar innan det är klart. Frukterna landar på presenningar som breds ut under träden och samlas sedan upp för hand. De stora träden skuggar skönt, men temperaturen på över 40 grader tar ändå på krafterna. Lägg därtill att Ramadan i år inföll under skördetid.

Mogna aprikoser

Frukten samlas upp

och läggs på tork

Aprikoserna läggs i korgar och bärs en bit bort, där aprikoserna läggs för att torka i solen. Soltorkningen varar i tre dagar, sedan är det dags för urkärningen. Frukterna samlas in och läggs på nytt i korgar för ytterligare en kort transport. På en 30 meter lång betongplatta, under ett halmtak, sitter dubbla led av arbetare och kärnar ur aprikoserna. Aprikos för aprikos, med bara händerna till hjälp. Erfarna och flinka fingrar trycker ut den spetsiga kärnan med minimal åverkan på frukten. Det går fort, så fort att det är svårt att se hur det går till om man inte ber dem att sänka farten. Nästa steg är ytterligare tre dagars soltorkning. Efter totalt sex dagar i solen packas de torkade aprikoserna för vidare transport. I familjen Memurs fall skickas de direkt till den egna processanläggningen i Izmir, vid medelhavskusten. Där storlekssorteras, tvättas och packas de efter önskemål från kunderna.

Plats för urkärning 

Aprikoserna kärnas ur

På väg till Izmir

Aprikoskärnorna torkas också de i solen för att sedan tas till vara. Det oätliga skalet knäcks och fram kommer den lilla mandeln. De är mindre och med en bittrare smak än sötmandeln.

Konventionellt odlade aprikoser svavlas direkt efter skörd. Det innebär att svaveldioxid (E220) i gasform appliceras innan aprikoserna torkas i solen. Gasen hejdar mogningsprocessen och har också en konserverande effekt, som gör att det inte blir lika bråttom med torkning och urkärning. Det är svavlingen som förhindrar oxidationen och gör att konventionella aprikoser behåller sin ljusa färg. Den ekologiska aprikosen må oxideras och blir mörk, men är vida överlägsen när det kommer till smaken. (Svavling av ekologiska aprikoser är inte tillåten.)

Ekologiska osvavlade aprikoser

 Konventionella svavlade aprikoser

För att klara skörden anlitar man varje år skördearbetare. Det är ofta hela familjer som kommer och bor på ägorna i enkla tält. På odlingen finns tillgång till rent vatten, toaletter och kök. Åldersgränsen för att få arbeta ligger på femton år. Det är oerhört värdefullt om man kan få samma familjer att återvända år efter år.

Under resten av året ska träden beskäras, gödslas och vattnas. Varje år behöver 200 träd, som blivit för gamla, tas ned för att ersättas av nya. Familjen Memur har sin egen plantskola för att säkerställa att de får fram friska och starka träd. Ett aprikosträd ger som bäst skörd vid 30-40 års ålder och har i det flesta fall gjort sitt vid 50-60 års ålder. Med flera generationers erfarenhet i bagaget satsar man nu nästan uteslutande på en sort som heter Catalca.

Aprikosfakta:

Aprikosen, Prunus armeniaca (armeniskt plommon), kom ursprungligen från Kina och letade sig via Armenien västerut mot Medelhavet.

Fyra kg färska aprikoser blir till ett kg torkade.

Aprikosträden i Malatya blommar tidigt och risken är stor att snö, hagel och frost har en negativ inverkan på skördens storlek. Vart annat till vart tredje år räknar man med avsevärda skördebortfall av denna anledning.

Cirka 85% av världens torkade aprikoser kommer från Malatya.

Skörden i år väntas ge 140.000 ton, varav 8-10.000 ton är certifierade ekologiska aprikoser.

Recept: Aprikosbollar med smak av mandarin

Sara Herza