Etikettarkiv: biologisk mångfald

Hög biologisk mångfald på gården Lida

Lida boningshus

På den vackra gården Lida utanför Nyköping bor Carl och Julia Lindeborg med sina två barn. På 74 hektar skog, mark och åkrar driver de en ekologisk kretsloppsgård. I år odlar de havre på sina åkrar som till hösten kommer att bli till havregryn på Saltå Kvarn.

Damm

På gården görs många åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Här har man till exempel restaurerat en gammal damm, för att ge plats åt vattenlevande djur som salamandrar och grodor. Vattnet i dammen används också för att bevattna odlingarna.

Skog

Man arbetar också aktivt på gården för att återställa gammal hagmark. Genom att ta bort en del granar släpper man in ljus bland träden vilket gynnar både djur och växter. Högar av ris lämnas kvar på marken för att ge bo till vilda bin och humlor.

Havre

Så här långt har havren vuxit nu i början av juni.

Strand_2

Nere vid den lilla sjön har många träd tagits bort för att få fram strandängen. Här kan granngårdens kor beta. Vissa partier av lövträd har fått stå kvarn för att gynna fågellivet.

Vall

På vissa åkrar odlas vall. Det är bland annat klöver, gräs, kummin och cikoria. Vallen berikar jorden och ger också mat till gårdens djur.

Får

På gården finns 12 får av svenska lantrasen Åsenfår.

Höns

Hedemorahönsen trivs bra på gården.

Porträtt_2 - Kopia

I september är det tre år sedan Carl och Julia tog över gården. Carl arbetar vid sidan av gården som inspiratör, föreläsare och författare. Julia är yogalärare och certifierad permakulturdesigner. De drömmer om att bygga om den gamla ladan på gården för att kunna ta emot gästande grupper. Är du nyfiken på deras liv på gården kan du följa deras blogg Framtidsgården eller på Instagram framtidsgarden.

Åker

Tillsammans med våra svenska odlare har Saltå Kvarn arbetat fram en verktygslåda för en bättre planet. Den innehåller olika åtgärder som kan göras på gården för en ökad biologisk mångfald och bättre miljö. Åtgärderna ger poäng som förvandlas till pengar. Ju fler miljöförbättrande åtgärder det görs desto mer betalar Saltå Kvarn per kilo spannmål. På gården Lida finns många på sådana här projekt. Dammen, strandåkern, återställning av hagmark, att lämna högar av ris till insekter är några exempel. Man har också planterat en skogsträdgård och en bärodling. Och odlas inget annat så täcks öppna ytor av ettåriga blommor. Vilket berikar jorden och gör gården än mer vacker.

/Jennifer

Odlardag 2013 – möte med människor

Förra veckan var det dags för årets träff med våra spannmålsodlare.
Trots dåligt väder och att flera röjt snö hela natten så var vi ändå några som samlades på Skillebyholm som ligger några km från Saltå Kvarn.

bild 2

Odlardagen är ett tillfälle för oss att träffa våra svenska spannmålsodlare och att dryfta olika saker som ligger oss alla om hjärtat.
I år var fokus på våra nya spannmålskriterier och hur vi gemensamt ska arbeta med dem.

Poängsystem med ca 130 olika miljöåtgärder
Saltå Kvarn satsar på ekologiskt kretsloppsjordbruk och ger en merbetalning till till dessa. På en ekologisk kretsloppsgård ska det finnas djur, en sund växtföljd och en hög självförsörjningsgrad på foder och gödsel (90 %).
En kretsloppsgård kan potentiellt minska läckaget av näringsämnen till omgivningen med mer än 50 procent. Gemensamt för alla leverantörer är att de dessutom ska vara godkända enligt KRAVs regler.
Vi har också tagit fram ett poängsystem där gårdarna kan välja mellan 130 olika miljöåtgärder som är inriktade på att motverka klimatförändring och gynna biologisk mångfald. Ju fler poäng, ju mer betalt per kg spannmå. Vi kallar det ”Saltå Verktygslåda” och med hjälp av den vill vi arbeta mot vår vision – Rädda Östersjön!
Läs mer på vår hemsida.

Fosfordammar och biologisk mångfald
Vi hade också ett par trevliga och intressanta föreläsare hos oss. Dels Pia Kynkäänniemi, Doktorand, SLU Inst. för Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, som berättade om sitt forskningsarbete med fosfordammar och hur det funkar och Jan Wester, passionerad fågelälskare som inspirerade om hur vi kan gynna fågellivet i odlingslandskapet. Båda föredragen synnerligen intressanta!

bild 1

bild på fosfordamm
Foto Pia Kynkäänniemi

Syftet med fosfordammar är att de visat sig ha goda effekter mot fosforförluster. Genom att anlägga en damm så kan man samla upp sediment från botten i dammen och återföra den till jordbruksmarken, där den så att säga hör hemma. På så vis så minskar man också läckage av fosfor till grundvatten och sjöar.
Att anlägga en fosfordamm på gården är ett exempel på åtgärd som ger poäng.

bild 3

Jan Wester berättade om hur fåglar väljer miljö efter behoven de har. Mycket prat om storken blev det och när man ser flygfoton från de baltiska länderna och Polen, där det fortfarande finns småskaligt jordbruk, dammar, diken och gröna vägrenar, så förstår även den oinvigde att storken hellre häckar där än i Skåne.
Landskapet är mer varierat, floran är rikare och därmed även tillgången på insekter, gnagare, ormar m.m. Allt vad en stork kan önska.
Att skapa en slåtteräng eller spara ogödslade zoner i åkern är ett par exempel på åtgärder som påverkar artrikedom och gynnar fågellivet. Ger poäng.

flygfoto över Skåne

Skåne ca 900 meters höjd

Polen

Polen ca 900 meters höjd

Möte med människor
Intressant var också samtalen alla emellan. Små historier och anekdoter ur vardagen och massor med idéer om hur vi tillsammans kan få Sverige ekologiskare!
Alla våra odlare har ju inte alltid odlat ekologiskt och det är roligt att höra hur växter och djur som försvunnit från gårdarna kommit tillbaka då de lagt om till ekologisk odling.

Bengt Eriksson driver ekojordbruk på sitt föräldrahem Täby Gård, strax utanför Västerås. Bengt berättade att han för många år sedan undrade varför måsarna försvunnit från trakten. Sen la han om till ekojordbruk och vips var det fullt av måsar efter traktorn igen då han plöjde eller harvade åkern. ”Jag fattade ju inte först men sen insåg jag ju att det var daggmaskarna som kommit tillbaka!”

Han och Eva är också glada över att de numera har diken som är som blomsterrabatter.
”Och den magiska känslan av att se ut över sin åker i morgonljuset när daggen ligger kvar i spindelväven och hela fältet lyser trolskt av alla spindelnäten och solens ljus. Det är så vackert att det är svårt att beskriva”.
”Grannens konventionella åker bredvid, han har inte ett enda spindelnät han, berättar Bengt.”

Själv har jag ett minne från tiden på en av de biodynamiska gårdarna i Järna.
Vi skulle hjälpa granngården med plöjning och harvning. Plöjningen på hösten var det inget särskilt med men på våren då åkern harvades såg vi att halmresterna som plöjts ner på hösten fortfarande fanns kvar. Lika hela och fina som de var på hösten.
På våra åkrar var alltid halmen förmultnad när man harvade om våren.
Otrolig skillnad på mikroorganismer i den ekologiska och konventionella åkern således.

Jag tror att det är väldigt många som inte förstår hur döda de konventionella jordarna är. Att man sedan därtill lägger igen diken, tar bort holmar i åkrarna, planar och rätar ut, odlar samma grödor år ut och år in, inte har djur på gården (eller bara har djur!), gör att både växt- och djurliv tar stryk.

En bonde idag som tagit över familjegården kan ju aldrig sakna spindelnäten i morgonljuset eller blomsterprakten i dikena. För ofta odlade både far och farfar konventionellt och kanske såg de till att ogräsbekämpa ordentligt, ja ända ut i vägrenen. Så där fanns aldrig några spindlar och inga blomsterabatter efter vägen.

Lena E